60; spridd-tämligen sällsynt på Mälarslätten och i östra Skogslåglandet; 9 lokaler i Bergslagen, samtliga på kalkrikt underlag. I Skandinavien utpräglat sydlig art, vars N-gräns för sammanhängande utbredning går genom sydligaste Dalarna (ytterst få fynd därovan). Utbredningstyp; S4.
Första fynd
POST 1844 så som Orobus niger (Kungs-Barkarö Barkarö; Kungsör etc.). Sill. 1834 (lokal 46)
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Liksom Vicia sylvatica utanför kalkrika område starkt knuten till gläntig, hemerob, frisk ängslövskog: åkerholmar och andra små lövdungar i kulturområde, lövbryn, svagbetade lövhagar, annan utglesad lövskog. Överallt helst tillsammans med hassel/ädla lövträd. På Mälarslätten vanligen ek (också 32, 47); asp/björk på 6, 34, 40, 41 (och 43, som har grönstensunderlag). Bör i dessa sammanhang ofta betraktas som apofyt eller reliktapofyt. Till skillnad från Vicia sylvatica ej på euhemeroba ståndorter.
Ursprunglig omgivning utgör i varje fall kalk- och grönsten påverkad ängsskog (gärna något luckig bioekskog), så som på 52, 57 (Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-samhällen), och kalkklippängssamhällen med något djup jord (56). På lokal 35 i anslutning till hammare med rasmark (grönstensinverkan).
Också på rikt underlag vanligast som apofyt: t.ex. kring kalkbrott, i diverse gläntskog: 36, 45, 46, 51–55 med flera.
Måttligt torr-frisk, cirkumneutral-alkalisk mull, vanligen välutbildad lövmull, rendzina och annan kalkmull. Underlag skiftande. Gärna i blockterräng, kanske på grund av låg konkurrensförmåga. Vanligen gläntart, dvs. undviker både djup skugga och öppet ljus. Sistnämnda dock ej på rika bergarter (helt solöppet t.ex. på 35, 56). Beteskänslig (jfr 49).
Vanligen fåtalig, begränsad till enstaka fläckar. Rätt talrik på 1, 26 och 41.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1 Stora Ekbacken 1888 (Tärn. enligt SAM. 1925; JOH) -77(!: rikt bestånd i S-vänt ekbryn). Ofta samlad (ARB, GAR, LD, S, SBG, UPS m.m.). 2 Hamre Österäng 1950 (Frid.). 3 Skogen S Källängen (Kalkugnsberget med omgivning) (d:o). Ej återsedd (MALMG. 1972a) men kan finnas kvar. Badelunda 4 Björnön (TROIL. 1860). Bör finnas än, trots stora naturförändringar Badelunda-Västerås S 5 Viksäng 1881 (C. H. Joh. enligt SAM. 1925; JOH) -1945 (WALLD. 1955: N om Berg- eller Lillhamravägen, ekbacke) = kasernområdets Södra del 1925 (Woll., VA) = nedersta ekbacken (Alv. manuskript 1). Tycks syfta på ännu obebyggda grönområdet "Ekdungen" - där den inte fanns 1978(!) - eller dess nu villabebyggda omgivning Se ortnamnsförklaringen under Viksäng. Björksta 6 Sandtorp ca 300 m SO-ut, aspdunge + stigren i brynet, tämligen många 1977(!). Björskog 7 Granhagen 1953 (Ham.) - (S. MARKL. 1976b). 8 Segelsberga 1954 (Ham.). 9 Virsta (WESSBG 1975). 10 Asta 1956 (Ham.). Dingtuna 11 Lövsta V-ut, slånbacke 1948 (Walld.). 12 Tallbo, bryn 1952 (Walld.) -74 (L. Winkler). Kungs-Barkarö13 Nära Uknö 1951–53 (Ham.) - (WESSBG 1975). 14 Barkarö (POST 1844) -1960 (Ham.: Österby). Kungsåra 15 Getingeberget 1918 (A. Joh. enligt SAM. 1925; S). Kärrbo 16 Lindö (TROIL. 1860). Lundby 17 Johannisberg [1840-talet] (Ahlm enligt SAM. 1925) - (TROIL. 1860: Johannisbergs storäng)†. 18 †Karlberg [1840-talet] (Ahlm enligt SAM. 1925). Medåker S 19 Tveta [början 1900-talet] (GAR. 1971). Munktorp S 20 Blåsenberg (Lundm. enligt SAM. 1925). Rytterne 21 Orrbo (E. S. Karlström enligt d:o). Sankt Ilian 22–24 †Fredriksberg; Råby; Kumla (Lundblad enligt d:o). Säby 25 Törunda V-ut, ekbacke [väl = Torsvads lund: MALMG. 1972b] (Lundm. enligt d:o)(†). 26 Åskebro, ekbackar, ymnig [1950-talet] (Almq.). Västerås-Barkarö 27 Almö-Lindö (TROIL. 1860). 28 Gångholmarna (d:o) - (WALLD. 1955)(†). 29 Ridön, ekholme NO Västeräng (KERS 1978). 30 Solliden, ek-hassellund (7 m2) 1973(!). Ängsö 31 Ängsö (WALL 1852) -1954 (NORDIN 1954c: Kalvholmen).
Skogslåglandet: Hallstahammar 32–33 Lars-Perstorp, ekdunge, 15-talet (S); Stora Sätra, hassellund, enstaka (MALMG. 1970). Fläckebo 34 Fornborgen NV Ersbo (ERIKSS. 1970). Karbenning 35 Sandvikens lindberg vid Snyten (MALMG. 1975: No 36). Kila Kila s:n (DAHLG. 1911): 36–37 Dioritområden S Lerbäcken och i Nordvästra Kila nära sockengränsen (NORDIN 1966). Lillhärad 38 Skansberget, sparsam [1950-talet] (Almq.). (Nu igenväxande hygge.) Möklinta 39 Käringholmen vid Hallaren (LEN. 1888). Ramnäs 40 Björkudden (ERIKSS. 1967a). 41 Muren, asphage, 50 exemplar (A. Hesselbäck enligt ERIKSS. 1969). 42 Mötet [bland hassel] 1960 (Ham.). 43 Näsets NÖ-strand, blockig aspkulle (grönsten), 1 exemplar 1975(!). Romfartuna N 44 Julpa 1846 (Åkerman manuskript)(†). Sala 45 Gruvan 1921–22 (Näsm. enligt DAHLG. 1923; UPS). 46 Vid Mellandammen 1834 (Sill. enligt d:o; UPS). Surahammar 47 Björsbo N-ut ek-hasselbryn 1940-talet (Thol.) -77(!). Sevalla 48 Grindtorp, ek-hassellund 1978(!). Västra Skedevi 49 Västlandaholm, asp-hasselhage, nästan bortbetad 1978(!). Västervåla 50 "vid gärdesgården utanför farmors vret i Joh. Matssons ega" 1867 (G. C. Timm, TIMM).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 51 Björskogsnäs 1882 (D. Joh., S) -76(!). Först publicerad härifrån av SAM. (1925) (efter H. E. Joh.) och ZACHAU (1926). Nora N 52 Kalkudden (EKH. 1975). Norberg 53 Häste kalkbrott (NORDIN 1959) -74 (MALMG. 1975: No 16). 54 Givornas d:o, tämligen riklig 1957 (NORDIN 1958). Ej återfunnen(!). 55 Klacken 1847 (C. H. Joh., JOH) - (WALL 1852) -74(!). För övrigt blott samlad av G. C. Timm 1858 (TIMM). Västanfors 56 Semla-Dammsjön NÖ-ut, S-vänd kalkbergbrant, rätt riklig 1978(!). 57–59 Näsmarkerna (även Tullportaberget); Sjöändan; Älvhyttan 1955 (I. And.) -76(!: Näsm:a). Från Älvhyttan först publicerad av LINDSTEN (1956) och från Näsmarken av KRUSEN. (1967).
Övre Bergslagen: Hällefors 60 Gillershöjden [troligen Ca-påverkat avsnitt] (J. E. Joh. enligt SAM. 1925). Ej återfunnen av URSBG (1976).
