Allmän i de stora kalkområdena i Sala, Guldsmedshyttan och Viker, tämligen regelbunden i övriga kalkområden. I Bergslagen (nästan) kalkbunden. Ett par fynd i Kilas grönstensområden (NORDIN 1966). För övrigt tämligen sällsynt i ängslövskog i S. och Ö. Västmanland. Edafiska anspråk alltså större på högre nivåer, nära den svenska N-gränsen. Utbredningstyp: S8.
Första fynd
HARTMANS flora 1849 (Västmanland). Avsåg Walls primärfynd: "Äfven hafva flera andra blifvit af mig funna [1846], såsom Brachypodium pinnatum ---" (brev från Wall till Elias Fries angående Västmanlands florautforskning, september 1846, UUB) = "Endast i Norberg vid Klacken temligen ymnigt" (WALL 1852).
Ekologi
Två fynd i Bergslagen har hittills inte kunnat sättas i samband med någon känd kalkförekomst: Hällefors: Karlsdal ca 100 m SÖ bron, nära Mångsälven 1958 (Lindberg). Ljusnarsberg: vid Nittälven S Nittkvarn (G. & H. Eriksson enligt Björkman manuskript 1963) = NNV Ö. Älvhöjden, "söder om en klippravin i sumpgranskog vid Nittälvens strand" 1964 (Björkman, S, UPS). Kanske dock kalkinflytande också här.
Idiokorofyt. Begränsat hemerofil. I kalkområdet karaktärsart i Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-samhällen på frisk-torr(-mycket torr) morän och rendzina, ofta med potentiellt naturliga drag (Arboga, Sala, Guldsmedshyttan, Ljusnarsberg, Nora, Norberg, Västanfors, Viker). Också i bland- och barrskog av diverse annan sammansättning, t.ex. i Piceasamhällen (Viker: Snöbergsmarken S-ut[!]). I regelrätt kalkhälltallskog i Grythyttan: Gruvudden(!). I anslutning till kalkklippängssamhällen i öppet läge bl.a. i Västanfors: kalkbranten NO Semla-Dammsjön(!).
Som apofyt i hemeroba kalkskogsfaser, vid kalkbrott, på (äldre) varpupplag m.m. (Förekomst på "en del högar av gruvskrot" vid Nybergsgruvorna i Guldsmedshyttan anmärkt av SCHIÖLER [1958]. Stort bestånd å varpberget vid Strå i Sala[!].) Hade överlevt kalhuggning å kalkberget vid Finnhyttan i Grythyttan(!).
Inom silikatområdet i ängslövskogssamhällen på vanligen frisk mark. Någon gång i nästan potentiellt naturlig omgivning (lokal 3, troligen 7, 11), oftare i hemeroba faser (bryn, yngre skog). Trädskikt i Mälarområdet vanligen av ädla lövträd (ek; undantag lokal 10), högre upp av asp eller björk. På lokal 1 i parklund.
Frisk-medeltorr, i kalktrakter även torr rendzina-välutbildad mull på skiftande mineraljord och kalkbergarter. Skugga-öppet ljus.
Uppträder fläckvis eller i stora, mer eller mindre täckande bestånd.
Variation
Var. villosissimum Domin.: Kung Karl Kungsör, "adventiv" (insådd) (HYLANDER 1953) = Kungsör, gräsmatta 1951 (Asplund, S).
Lokaler
Nedom Bergslagen och utanför Salas kalkområde:
Mälarslätten: Arboga 1 Ellholmens parklund 1970-talet (Löfgren, ARB). Troligen spridd från någon närbelägen lokal (t.ex. 2). 2 Kalkugnsberget, hällglänta, 10 m2 (MALMGREN 1972a). 3 Molön 1955 (Almquist: riklig i ekskog) -78(!: ängsekskog på moränhöjd, flera större bestånd). Björksta 4 Vedby 1886 (A. E. Luhr enligt SAMUELSSON 1923a; S). Kung Karl 5 Tegeludden 1951 (Hamrin). Lillhärad (S) 6 Skansbergets V-sida [1950-talet] (Almquist: ymnigt) -77(!: aspdunge mot åker, ca 10x25 m, tillsammans med sparsam Calamagrostis arundinacea). Rytterne 7 Strömmingsskär (TROILIUS 1860). Bortbyggd? Sankt Ilian 8 Hovdestalunds lund, ek-hasselbryn (5 m2) + i sluten hasselvegetation 1977(!). 9 (†)Vid vägen till Hovdedsalund ("vid Skultunavägen") 1928 (Wollert; Öberg; VÄ) -44 (Edvard Alvén, ALV). Västerås-Barkarö 10 Björkhagen, liten björk-aspdunge, riklig 1978(!). 11 Sollidens eklund, ca 10 m2 1973(!). Ängsö 12 Storängen V-ut, ekbryn nära gamla landsvägen, ca 20 m2 1973(!). Efter naturreservatsbildning till stor del (helt?) begravd under ny bilväg.
Skogslåglandet: Haraker 13 Svanå station V-ut (Gullarsbo) 1950 (Almquist, S)†. Förgäves sökt av mig flera gånger. Kila 14–15 Mellan Stora Berga och Lerbäcken; NV. dioritområdet nära Västerfärnebogränsen (NORDIN 1966). 16 Sätra brunn (SYLVÉN 1931)(†). Ramnäs 17 Fallet [1950-talet] (Almquist). Sala 18 Hillingsberg vid gruvorna 1957 (Almquist). Surahammar 19 Magsjön, "på en enda fläck på ganska fuktig mark" [1940-talet] (Tholander). I samma björkdunge som Serratula tinctoria? Västerfärnebo 20 Vid Öjesjön 1950 (Lohammars manuskript).
