Spridd i lundområden V Galten i Kungs-Barkarö, Kung Karl och Köping; för övrigt strölokaler i Mälarområdet, Skogslåglandet och Nedre Bergslagen på ståndorter med synnerligen förmånliga markförhållanden. Dock hittills sällsynt i kalkområden (lokal 10, kanske 7, 8). Klimathärdig också i Norrland. Åtminstone i Östra Mälarområdet torde spridningen vara ofullbordad. Oberoende härav kanske reliktisk på vissa av de nordliga isolaten. Utbredningstyp: S8.
Första fynd
Wall hos FRIES 1844 (köpingstrakten); POST 1844 (Köping: Kallstena; Kråkholmen; Kungs-Barkarö: Barkarö). Post 1840 (Köping: Kråkholmen [Köpingsön]; S).
Ekologi
ldiokorofyt. Hemerofob. Rika ängslövskogs- och ängsgranskogssamhällen F.n. oftast passiv reliktapofyt i måttligt starkt kulturpåverkade sådana. Tål dock inga stora ingrepp. På en lokal, Kung Karl: Reutersbergs lund, som till följd av reservatsbildning börjat hårdbetas och hårdröjas, återfunnen blott på en fläck om några dm2 i blockterräng 1978(!). I S. Västmanland samman med hassel och ädla lövträd, N-ut också med björk, gråal m.m.; ofta i ravinomgivning (lokal 2, 5, 6, 12).
Frisk-källdragspåverkad, föga sur-alkalisk, väl utbildad mull, vanligen lövmull. Underlag i SÖ på frisk mark lera och lerig morän. Härovan - i samband med hög kalkhalt eller närvaro av källdragseffekter - mineraljord av grövre textur (mjäla, mo m.m.). Skugga-halvskugga. Beteskänslig.
Fastän utbredningen antyder ofullbordad spridning, har ingen nykolonisation säkert kunnat påvisa under de senaste 100 åren. Nu anträffas bestånd är ofta helt små, varför arten måste betraktas som sårbar.
Lokaler
Kända sedan 1800-t:s mitt och ofta dokumenterade är de delvis ännu kvarlevande lundförekomsterna mellan Kungsör och Köping (Köpingsön, Framnäs, Botten, Aludden, Mörkrets backe, Sandskogshagen. Reutersbergs hästhage m.fl.). F.ö. följande:
Mälarslätten: Arboga 1 Torsudden [Ås udde] 1977 (Löfgren). Björksta 2 Hanvadstorpet, källdragspåverkad gran-hasseldäld mot Sagån (WALLD. 1958c). [Malma S: Kolsva: Se 6.] Munktorp S 3 Nära Hovgården (Svedberg enligt SAM. 1923a)(†). Rytterne 4 Galtholmen (E. MARKL. 1974a).
Skogslåglandet: Linde S 5 Ravin 250 m NNV Lövåsengården vid Råsvalen 1927, 1928 (Brodd. manuskript; S)†. Utgången genom röjningingrepp m.m.(!). Malma N 6 Kolsva 1918 (Hultin enligt SAM. 1923a) -58 (Hamrin: Hedströmmens ravin N om Tullen).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 7 På Bovikshöjden (Erdt. enligt SAM. 1923a). 8 Saxhyttan, lundbackar vid byn och skolan 1956 (Almquist) -60 (Lindberg: nära "x" och "y" i Saxhyttan., nära landsvägen). Nora N 9 Älvstorpet (Göthlin enligt SAM. 1923a). Norberg 10 Klacken 1848 (C. H. Joh. enligt SAM. 1923a; JOH, 2 ark)†. Skinnskatteberg 11 Uttersberg 1916 (Lorichs enligt SAM. 1923a)†. Västanfors 12 Skrikboravinen 1924 (Eng., S) -46 (Erlandsson, ERL) -74 (MALMG. 1975; UPS). Tämligen sparsam, men på flera fläckar i den östra ravinsluttning.
[Kolbäck: Strömsholm, i diket bakom parken (Iverus 1877) - en förekomst, som förgäves söktes av LUNDM. (1924) - gällde säkerligen ex. av Myosoton aquaticum med skaftade, nedre blad; naturligt obeständig med hänsyn till ståndorten.]
