Allmän i Skogslåglandet och Bergslagen. På Mälarslätten ej ovanlig (spridd) i skog- och myrrika trakter som Arboga och Kung Karl (Löfg., Ham.); genom utdikning. Nästan försvunnen från Björskog och Ö-ut. Nordlig art, vars utbredning i Västmanland främst bestäms av edafiska förhållanden och därmed förknippad tillgång på lämpliga ståndorter. Indirekt gynnad av hög nederbörd. Utbredningstyp: N1.
Första fynd
LOHMAN 1737 så som Hiortron (Arboga: Brattbergets skogar). (Lohman manuskript ca 1780: myrmark vid Toftsjön; Tjurlången vid Halvardstorp.)
Ekologi
Idiokorofyt. I stort sett hemerofob. Mossesamhällen (Vaccinietum uliginosi, Calluno-fuscetum, Rubello-tenelletum). Fattigkärr-myrviddsamhällen (främst ristuvsamhällen, ibland torra fastmattsamhällen). Sumpskogsvegetation Av fuktig-våt ristyp (delvis = Caricetum globularis sensu FRANSS. 1972). Inom avsnitt med stagnerande markvatten underordnat i d:o av våt fräkenristyp.
Reliktapofyt inom torvtäktspåverkad myrytor. Återkoloniserar småningom torvgravarnas kanter och bottnar.
Lokaler
Mälarslätten: Under 1800-talet bl.a. Kungsåra: Kilsta mosse och Skerike: Svartmyran (TROIL. 1860); Köping: Skovstaskogen (POST 1844). Alla nu torrlagda.
Namngivna lokaler under 1900-talet: Arboga-Medåker S Tämligen allmän ända ned till Hjälmaren 1978 (Löfg.); t.ex. tallmosse vid Tjurlångens Ö-strand (Lohman manuskript ca 1780) -73(!). Björskog Valskog V-ut (Ham.). Hubbo Mellan Malma och Hökåsen, åsgropar (WALLD. 1955). Kung Karl Kärr nära Algrytvägen; Hogsta; Fågelhagen; Granhammar S-ut; Skäftrunna 1947–51 (Ham.). Säterbo Ekebergsmossen (Findlamossen) 1955 (Almq.) - (S. MARKL. 1976a). Hästfallet; Tyringeåsen S-ut (Ham.). Torpa Torpunga S-ut 1952 (Ham.). Torr Andsjömossen, ymnigt (Almq.).