blåeld
Echium vulgare
Mer information om arten

Ojämnt spridd på Mälarslätten Tämligen många, delvis bofasta bestånd efter Ludvika-banan mellan Hallstahammar N och Ramnäs, nordligast Färmansbo banvall 1950-talet (Almquist)-77(!). För övrigt sällsynt t.o.m. Övre Bergslagen Kan tänkas bli beständig i hela området på passande ståndorter järnvägsområdet, åssand). Spridningen ofullbordad. Som den uppgetts vara övervägande tillfällig i Dalarna (ALMQUIST 1949), gynnas den förmodligen av temperaturklimatet i S och SÖ. Preliminär utbredningstyp: S2.

Första fynd

HISINGER 1828 (Skinnskattebergs s:n: har någon gång visat sig i åkrarna) = Brobyåsen, "på omvända ställen" [åkrar] (Wahlenberg manuskript 1821). Samlad bland råg i Skinnskatteberg 1820 enligt WALL (1852): torde syfta på belägg av Hisinger från samma lokal.

Ekologi

Epökofyt. I främsta rummet järnvägsväxt: stationsområden, banvallar och -slänter utmed järnvägslinjerna. För övrigt på torra, euhemeroba åsståndorter, utanför åsarna sparsam på vägd:o (slänter, renar, parkeringsfickor). Förr tillfällig åkersynantrop.

Bofast på humus- och näringsfattig, grov (sandiggrusig-småstenig), euhemerob mineraljord, dvs. på järnvägsfyllning och vissa väg- och åslokaler På substrat av annan typ vanligen ovaraktig. Ljusälskande. Konkurrenssvag. Xenofyt. Neofyt? Förmodligen först införd med utsäde (även vallfrö); fr.o.m. 1800-talets mitt mest järnvägsspridd. Av WALL (1852) känd endast som sällsynt åkerväxt. På flertalet SÖ-liga järnvägslokaler sedan 30–100 år, längst vid Kolbäcks station (Iverus 1877)-98 (Sylvén, LD) -m.fl. -70-talet(!), Köpings station 1900 (Svedberg, SBG) -70-talet(!) och Kungsörs station 1906 (Hamrin)-70-talet(!). I Nedre Bergslagen t.ex. 1 ex. vid Järnboås station 1926 (M. Lindblad herbarium enligt Broddesson manuskript). Till Övre Bergslagen tydligen först de senaste decennierna. Andra gamla bestånd: Kolbäck: Borgåsund 1891 (H. Ohlsson, S) -70-talet(!). Björskog: Östuna [1860–70-talet] (Hindricsson enligt SAMUELSSON 1925) -1960 (Almquist) osv.

Troligen stadd i långsam spridning.

Variation

Form flore alba: Hallstahammar S Ö. Eriksberg järnvägen 1949 (Almquist). Ljusnarsberg Kopparbergs bangård, 1 ex. 1976(!). - Ex. med rödaktaktiga blommor samlat på Fellingsbro bangård 1953 (Fridell, ARB). Ett ex. med upptill ljusblå, nedtill rent vita blommor på Trollebo-banvallen i Hallstahammar S 1967 (MALMGREN 1970).

Lokaler

Recenta/kanske recenta Bergslagslokaler: Guldsmedshyttan Storå 1951–57 (J. Lindh: "bussgaraget") -76(!: stationsområdet). Järnboås Fervhyttan (1918); Hultatorpet (1916) (BINNING 1921). Nora N Bom (Bomgren, Göthlin enligt SAMUELSSON 1925) - (1929] (Villner enligt Broddessons manuskript: mittför kraftstationen, rikligt). Nära Fogdhyttan, samt. vid landsväg 1976(!). Ljusnarsberg Långbromossen, banvall, några ex. [cirka 1935] (Almquist). Kopparbergs stations spårområde, riklig 1976(!). Ställbergs station, i makadam mellan spåren, 1 ex. 1976(!). (Ej återfunnen vid Hällefors station, sedd enstaka 1956 av Almquist).

Små T.o.m. 1949. Stora Fr.o.m. 1950. (Omkr. 50 förekomster kända under 1970-t.)