Odlad fr.o.m. 1700-talet, från början för vidjeskattning, senare som prydnad. Numera sällan nyinplanterad. Ett antal förekomster har registrerats, som det tycks genomgående avsiktligt planterade, sedermera ibland kvarstående ("förvildad "), mest på eller i nära anslutning till tomtmark.
Ekologi
Därmed tills vidare efemerofyt (potentiell epökofyt).
Lokaler
Före 1900-talet uppgiven (odlad eller kvarstående) från:
Ervalla S Ervalla station N-ut, "i långa häckar på banvallarne" (KJELLMARK 1895). Kolbäck, Munk, Säby Tre lokaler hos Iverus (1875); uteslutna i Iverus (1877). Köping Kramsta; Strö m.m., "ursprungligen planterad" (POST 1844)(†). Nora N Vid Nora (BERGENSKIÖLD 1784). Tillberga SIN Hedensberg, plant. av G. M. Hamilton på "en härför lämplig plats" (FOLLMER 1926)(†). Rytterne Åholmens trädgård (REUTERHOLM 1796)†. Västeråstrakten Odlad och förvildad (TROIL. 1860).
Under 1900-talet:
Mälarslätten: Arboga Djupmyravägen 1943 (Fridell, ARB) -45 (Kjell., LD, UPS). Gäddgården 1943 (Kjell., LD). Jäders herrgård, nära ladugården, 1 buske 1972(!). Teknikbacken [1940-talet] (Kjell.). Fellingsbro S Hällby 1959 (Hamrin). Fågryte vid Skedviån 1960 (Almquist & Hamrin). Kungs-Barkarö Aludden vid Mätaren 1949 (Hamrin). Kung Karl Hogsta skola (tillsammans med S. purpurea) 1931 (Å. Pilgd). Mellan Svarthäll och Reutersberg 1952 (Hamrin). Tegeludden [Kungsör] 1947 (Hamrin). Kolbäck Strömsholms slott (Lundman enligt SAM. l 923a)(†). Strömsholms våg (Borgåsund) 1922 (d:o) †. Köping Nibbles backe 1959 (Hamrin). Näsby S Järnvägsbron N-ut 1948 (Almquist). Torpa K:an N-ut, vid landsvägen [1950-talet] (Hamrin). Västerås-Barkarö Ormhäll på Ridön, plant. vid bryggan, 2 ex. (KERS 1978). Västerås †Svartåns mynning (WALLD. 1955).