mörkt kungsljus
Verbascum nigrum
Mer information om arten

Cirka 40 lokaler på Mälarslätten, varav 22(-cirka 25) recenta, en gammal, troligen tillfällig (förvildad?) förekomst i Ö. Skogslåglandet: "Kila" [sannolikt = Fängsbacken/Sätra] (WALL 1852). Utbredningen alltså markerat sydlig; här vid sin svenska NV-gräns. Utbredningstyp: S7.

Första fynd

POST 1844 (Köping: "utmed Köpings ån straxt ofvan om staden" [= Tunafors kvarn enligt Post manuskript c 1844]). Afzelius manuskript [1700-talets slut] ("wäxer i ---Vestmanland --- långt allmännare. än V. Thapsus). (Motsatsen torde dock ha varit fallet, då som nu.)

Ekologi

Fängsbacken/Sätra] (WALL 1852). Utbredningen alltså markerat sydlig; här vid sin svenska NV-gräns. Utbredningstyp: S7. Karta 240.

Epökofyt. Oftast i mer eller mindre euhemerob, gräsdominerad, torr-frisk ängsvegetation i kulturgränsen (omgivning av vägar, glest bevuxna slänter, brinkar och skärningar, täktkanter, diverse av tramp m.m. något sliten ängs- och gläntvegetation). På ett övervägande antal lokaler (jämför kartan) endast i bebyggelsens omedelbara närhet, i flera fall blott kring ladugårdar och i tomtgränser. Kan någon gång förekomma också i nästan mesohemerob ängsvegetation (torr hagmark, åkerholmar), så gott som alltid i blockig eller sandig terräng med glest växttäcke.

Torr-frisk, föga sur, humusrik -mullartad eller humusfattig, vanligen euhemerob mineraljord av växlande textur (lera, sand m.m.). Kring tomter ibland på näringsanrikad mark; ej beroende av sådan. Ljusälskande. Tämligen konkurrenssvag.

Xenofyt och ergasiofygofyt? Brukar inte omtalas som trädgårdsväxt och inte heller anses vara kulturflykting. Trots detta tyder dess påtagliga anknytning till tomter (och ödetomter) på, att den åtminstone till viss del är ursprungligen förvildad i Västmanland. Kan också i gången tid ha kommit till gårdarna med orent vallfrö. Utbredningen under mitten av 1800-talet ungefär densamma som nu (tämligen allmän på Mälarslätten enligt WALL 1852). Anmärkningsvärt lokaltrogen: Kärrbo: Harkie gård 1885 (A. E. Luhr, LUHR) -78(!: flertalig i gräsmark vid ladugården). Malma S: Kyrkan 1871 (K. Andersson enligt SAMUELSSON 1925; UPS, s.n. V. nigrum. x thapsus) -77(!: allmänt kring kyrkan på lämpliga ståndorter). Rytterne: Lagersberg; Lilla Åsby; Mullboda (S. kyrkooruinen); Stora Åsby (Lundman enligt SAMUELSSON 1925) -70-talet(!). Torpa: Torpunga 1950-talet (Hamrin) -77(!: d:o + Grindstugan N-ut). Västerås-Barkarö: Barkarö by 1925 (Håkansson manuskript) -78(!: prästgårdens ladugårdsbacke). Västerås S: Blåsbo-trakten [1920-talet] (Ohlin)-28 (Wollert, VÄ: vid vägen till Hovdestalund) -78(!: Djäkneberget nära Skarpskyttebron, S Falkenbergs kvarn och Karlslund, gräsbrinkar mot Svartån). Tycks ej vara stadd i spridning.

Små T.o.m. 1939. Halvfyllda 1950-69. Stora 1970-t. Sned- streck Hela 1. del av bestandet i nara anslutn. till tomt- mark.