Den rätta arttillhörigheten hos det av gammalt utbredda Symphytum-beståndet kring Sätra brunn har berörts av ROSENIUS-HÖGMAN (1962): "Botanisterna tvistade länge om den här växande arten borde kallas officinale eller orientale, ty kännetecknen passade inte riktigt in på någondera. Nu har man enats om, att den är en hybrid mellan S. officinale och S. asperum, som –kallas S. uplandicum." Att sistnämnda verkligen förekommit där framgår av beläggex. i GB, LD, UPS och VÄ från 1855, 60, 99 och 1928 (två ursprungligen felbestämda). Samtidigt förekom S. asperum, och sedan 1928 har endast denna senare kunnat påvisas.
Osäkerheten vid bestämningen av denna för övrigt stor, än hänförd till S. officinale, än till S. asperum. Av någon anledning har bl.a. Almquist ibland försett sina bestämningar med förbehåll. Någon gång har de vid efterkontroll visat sig vara felaktiga. Någon anledning till förväxling ger dock de västmanländska bestånden sällan i friskt tillstånd. Endast inom den stora förekomsten kring Jäder ses här och var exemplar, som närmar sig S. officinale. Om de utgör återkorsningar är svårt att avgöra.
Spridd-sällsynt; bofast också i Bergslagen Utbredningstyp: S2 (pS1?)
Första fynd
BERGSTRAND 1851 såsom S. orientale (Kila: Sätra brunn).
Ekologi
Epökofyt (potentiell agriofyt?). Ekologiskt överensstämmande med de båda föregående på hemeroba ståndorter. Liksom S. officinale också sedd i numera oligohemerob-potentiellt naturlig vegetation: Arboga: Arbogaån i Höjens ålund och på småöar vid Nästkvarn 1970-talet (Löfgren).
Ergasiofygofyt. Sannolikt införd senare än S. officinale (1700-talet?). Sedan cirka 30–50 år förvisad ur trädgårdarna och sannolikt blott i enstaka undantagsfall nyinplanterad. Ofta beständig; liksom de båda föregående länge känd på vissa lokaler Ex.: Arboga: Jäder 1888 (A. Larsson, S) - (MALMGREN 1972a) ; Vinbäckens park 1862 (Hindricsson enligt SAMUELSSON 1925) - (LÖFGREN 1977c); Nora N: Ringshyttan: se nedan. Sala: Gruvan Ö-ut (stora bestånd på obebyggd ruderatplan + landsvägslänt) 1978(!) har kanske samband med DAHLGRENS (1923) "S. asperum" nära gruvans kalkugn. Rikligast vid Jäders herrgård(!).
Lokaler
Bergslagslokaler är:
Nedre Bergslagen: Grythyttan 1 Limbergsåsen [1956 (Almquist: cult.):] 1976(!: nu i övergiven, kalkpåverkad slåtteräng nära tomten). 2 Saxhyttan vid skolan 1956 (Almquist). Linde N 3 Siggebohyttan 1925 (T. Nyholm, LD). Tycks utgången(!). Nora N 4 Striberg (Bomgren, P. Larsson enligt SAMUELSSON 1925 s.n. S. officinale) -78(!: Ringshyttan vid gammal utkastplats nära slaggberget). 5 Born (Bomgren enligt d:o s.n. S. officinale) - [cirka 1929] (S. Jansson enligt Broddessons manuskript; det. Broddesson.). Norberg 6 Norbergs by (NORDIN 1959) -74(!:vattenverket vid Noren, flera stora bestånd). Skinnskatteberg 7 Broby nära handelsträdgården 1975–78(!). Västanfors 8 Aspbenning [1920–50-talet] (Almquist). 9 Sundbo [cirka 1940] (Folkeson). Viker 10 Dalkarlsberg (Dalkarlshyttan) 1957 (Almquist; Nylund). Enligt Almquist kanske S. asperum.
Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 11 Ställberg [1935] (Almquist med ? för bestämningen).
