Allmän utom på Mälaröarna, där den dock sällan saknas helt. Inom Ridöarkipelagen: "Ovanlig. Noterad bl.a. från Nysslingen och Stora Jungfrun." (KERS 1978.) Utbredningstyp: U.
Första fynd
HISINGER 1831 (Skinnskatteberg s:n). Lohman manuskript omkring 1780 såsom Liung (Arboga: myrmark vid Toftsjön).
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Skiftande, skogsbevuxna eller öppna myr-, hed- och ängssamhällen; se för övrigt många specialarbeten om ljungens ekologi.
Variation
Form flore alba: Kanske glest spridd i hela området, dock sällan beaktad: Ervalla S Avdala V-ut 1959 (Hamrin). Grythyttan Loka 1854 (Hamnström, LD). Guldsmedshyttan Dyrkatorpets kalkbrott [cirka 1957] (Hamrin). Gunnilbo Rölö N-ut 1957 (Hamrin). Kung Karl Vid vägen mellan Högsta och Sörby [1950-talet] (Hamrin). Norberg Fröbenning, vägkant; Kuskärret, ljungrik hälltallskog, 60x90 cm 1974(!). Ramnäs Vägkant på gränsen till Västervåla 1948 (Edvard Alvén, ALV). Sala Flerstädes (DAHLGREN 1911). Vid Järndammen 1929 (Öberg). Västerfärnebo Sörhörende by 1948 (Nordin). Storön i Hörendesjön 1948 (NORDIN 1950). Västra Skedevi Eriksbergstrakten, "löfhult och blommande ljungbackar, där den sällsynta hvita ljungen tycktes trifvas så väl" (ÖSTGREN 1918). Våltorpet [1950-talet] {Hamrin). Västervåla Skogsvägkant mellan Trummelsberg och Romstjärn, 2 ex. på något avstånd från varandra 1975(!).