krissla
Pentanema salicinum
Mer information om arten

22; varav nutida två på Mälarslätten, cirka fyra i Skogslåglandet och åtta i Nedre Bergslagen. I sistnämnda regioner kalkbunden. Sydlig-sydligt kontinental art. Svensk N-gräns i Gävle-trakten. Utbredningstyp: S5.

Första fynd

(Pastor) A. Roth [1840-talet] genom Åkerman enligt WALL 1852 (lokal 1).

Ekologi

Idiokorofyt. Hemerofil. I Bergslagen flerstädes i potentiellt naturlig vegetation: strandskogsbryn, ofta strax ovan eller nära vattnet och i anslutning till kalkklippor. Kan misstänkas vara inhemsk i liknande, ännu ostörd strandgläntvegetation på lokal 1 (forsholme i Kolbäcksån i samma omgivning som Veronica longifolia). Om ursprungligen inhemsk i Sala är omöjligt avgöra.

Där, som oftast annars, apofytisk i hemerob lövgläntvegetation; i silikatområdet samman med ek och hassel, utom på lokal 1. Helst i varmt läge. I S- och SV-vända lundbryn mot åkrar m.m. på 2, 6, 15, troligen 19. Sällsynt på torra, euhemeroba ståndorter: åkerrenar, skärningar, spårområden. Alla förekomster på sistnämnda hittills kortlivade (Jfr 16, 17). (I Uppland-Gästrikland däremot banvallsväxt enligt ALMQUIST 1957.)

Edafiskt fordrande: väl neutraliserad-alkalisk, (svagt växelfuktig-)frisk-tämligen torr mull (inom silikatområdet ofta berikad av förna från hassel och ädla lövträd). Underlag inom kalkområdet ofta morän, eljest (beträffande bofasta bestånd) lera. Halvskugga-öppet ljus. Ej sedd i betad vegetation.

Ej stadd i spridning På bergslagsstränderna tämligen begränsade bestånd, på de mesohemeroba lokalerna i regel ymnig.

Sårbar (gäller särskilt Ö. Västmanland). Genom sentida ingrepp (vägbygge) utrotad på lokal 15; på 16 kanske (delvis) genom påförande av grov makadam; på 18 genom bebyggelse?

Lokaler

Nutida lokaler samt några äldre, där arten kan förmodas finnas kvar:

Mälarslätten: Hallstahammar S 1 "Grannskapet af Skansen vid Kålbäcksån" [1840-talet] (se ovan) - (Iverus 1875, 1877: Sörkvarn, "på en holme midt i strömen") - (MALMGREN 1970: samma holme, flera grupper bland Veronica longifolia och Geranium sanginea). Sankt Ilian 2 Hovdestalund 1923 (Öberg; okänd, LD) -40 (Hedberg, UPS) -77(!: sluttande lundbryn mot SV på orörd fläck mellan kyrkogårdens nya parkeringsslänt och ett nyligen uppgrävt bryndike, 2 x 0,5 m; ej för övrigt). Bör lokaliseras och medvetet skyddas.

Skogslåglandet: Sala 3 Gudmundstorpet ("mellan Kalkbacken och prästgården") (DAHLGREN 1911) -18 (Dahlgren, UPS) -77(!: lövbryn, gläntor, renar m.m., ymnigt). 4 "vid ett kalkbrott NV om staden" 1947 (C. G. Alm, UPS) -78(!: Stråbruket cirka 600 m NÖ-ut, blandskogsbryn längs grusvägen, ymnigt flera hundra meter). Skyddas för bebyggelse och vägbreddning ! 5 Trakten av Mellandammen 1855 (N. A. Johansson manuskript: vid vägen till Gröna gången, rätt ymnigt; GB) - (Danielsson enligt DAHLGREN 1923). Sevalla 6 Grindtorpet 1953 (Almquist)-78(!: Grindtorpet S-ut, f.d. ekhage: S-vänt, sluttning, ek-hasselbryn mot åker, brynskärning mot denna samt längs åkerrenen, ymnigt cirka 25 meter).

Nedre Bergslagen: Grythyttan 7 Björskogsnäs 1894 respektive 1904 (Svedberg respektive H. E. Johansson enligt SAMUELSSON 1925; SBG, S) m.fl. -76(!: slåtterhävdad ängsvegetation). 8 Boviksudden, "vid sjön" (URSBERG 1976). 9 Gruvudden, strandremsa under kalkberget 1976(!). Guldsmedshyttan 10 Limnäs vid Rossvalen [1850-talet] (Wall manuskript). Nora N 11 Bergsmanshyttan (Oskarsvik) (d:o: stranden av Fåsjön + kalkbrotten därintill) – (ELGENSTJERNA 1889) -1928 (Broddesson manuskript: Kalkudden) -63 (Björkman, LD, S, UPS: i kalkbrott vid stranden) – (EKHOLM 1975: Kalkudden). 12 Lilla Limholmen i Fåsjön, ovanför strandklippa (EKHOLM 1975). Viker 13 Älvlångens V. Strand 1944 (S. Junell, UPS) – (I. Andersson enligt PERSSON 1963). 14 Älvhyttan-Vena-trakten 1913 (Bergdahl, BER) -55 (I. Andersson).

Utgången/troligen utgången:

Mälarslätten: Arboga 15 Stora Ekbacken (Zackrisberg) 1900 (Svedberg enligt SAMUELSSON 1925; SBG) -34 (Å. Pilgd) -42 (Kjellmert, LD) -43 (Fridell, ARB)†. Enligt Kjellmert (meddelade till Löfgren) mot S-brynet, dvs. där ny väg skurit in i lunden på senare tid. Dingtuna 16 Dingtuna järnvägsstation + V därom 1949 (Nordin) – (ALMQUIST 1957: bangården + V. växeln + Milbänken, järnvägsskärning)†. Ej funnen 1977–78(!). Kungsåra 17 Köpsta gärde, åkerren 1895, -98 (O. V. Bolin, S). Sankt Ilian 18 Råby (Lundblad enligt SAMUELSSON 1925). Ängsö 19 "Ängsö" 1879 (C. H. Johansson, JOH): Mellan Tjärn och Högsholm 1883 (A. E. Luhr enligt SAMUELSSON 1925; S). Bör ytterligare sökas!

Skogslåglandet: Sala 20 Gruvan SV Hornsborg (Danielsson enligt DAHLGREN 1923). Sevalla 21 Bro Säterlund [var?] (E. Nylin enligt SAMUELSSON 1925). 22 Väsby 1924 (E. Jacobsson, VÄ). Platsen besökt av Almquist, Walldén och ! utan återfynd.

Små 1800-t. Stora Fr.o.m. 1940. Snedstreck Förekomst på oligoheme­ rob--potentiellt naturlig ståndort. Fyrkant D:o på eu­ hemerob ståndort annan än jvomr.