Ännu tämligen allmän på Mälarslätten; härovan (åtminstone i nutiden) sällsynt(-tämligen sällsynt) i kulturområden, troligen ofta tillfällig, särskilt i Bergslagen påvisades i äldre tid på enstaka lokaler i Skogslåglandet och Nedre Bergslagen (dock bara i ett mindre antal delområden) men har under senare decennier ytterst sällan anträffats där. Troligen missgynnas den ovan Mälarslätten båda av edafiska och klimatiska förhållanden, möjligen i så hög grad. Att den endast i undantagsfall kan sägas höra dit (Viker, Ö. Skogslåglandet). Trolig utbredningstyp som potentiellt bofast: S3.
En svårighet vid bedömning av artens frekvens är att den på sina åkerkantslokaler i regel blivit reducerad till lokala, individfattiga samlingar, vilka ofta förbigås. (Mycket) överdrivna syns frekvensutsagor beträffande Västmanland hos Iverus (1877) och Ramnäs (ERIKSSON 1967a), hos båda kallad allmän. Jämför lokalförteckningen nedan.
Första fynd
HISINGER 1831 (Skinnskatteberg s:n).
Ekologi
Epökofyt. Åkrar (nu kanter), trädgårdsland samt (på Mälarslätten här och där, i Skogslåglandet någon enda gäng) mesohemeroba torrängar: mest örtbackar. Ett fynd på vardera backberg och markhäll; enstaka-fåtalig, småvuxen och tidigt vissnande (tillfällig?).
Frisk-torr, näringsrik men ofta humusfattig matjord och annan d:o. euhemerob mineraljord; torrängsmull. Ljusälskande.
Xenofyt. Arkeofyt. Tycks ha lidit stora men i hela området genom besprutning. Ännu under 1960-talet rätt allmän spridd i åkrar i Hallstahammar S(!), under 1970-talet mest små isolerade grupper-enstaka ex. Efter ett år av utebliven besprutning hade några höstvete- och rågåkrar i Rytterne: Vikhusbyn åter fyllts av arten 1977(!). I Bergslagen torde minskningen ha börjat långt tidigare. Där mer eller mindre beroende av tillförsel med dåligt rensade frö varor. Att den aldrig varit fullt hemmastadd i detta område visas av formulering av V. Samuelson hos SAMUELSSON (1925): Skinnskatteberg: Doktorsgården "I gång".
Lokaler
Ovan Mälarslätten. efter 1920-talet: Skogslåglandet: Fläckebo Smedsbo, markhäll 1977(!). Haraker Svartån O Skråmsta, ruderatgrus 1977(!). Hed Bernshammar (1950-talet] (Almquist). Kumla-Sevalla vid Upplands-gränsen: ett flertal fynd under 1950-talet, senast 1960 vid Sörhusta (Hamrin). Ramnäs Mötet 1960 (Hamrin). Sala Maskinfabriken 1960 (Almquist). Västerfärnebo Bjurfors; Häggebäcken 1950 (Lohammar manuskript). Västra Skedevi Skedvi by 1960 (Hamrin).
Nedre Bergslagen: Viker Älvhyttan 1955 (I. Andersson). - Övre Bergslagen: Ljusnarsberg Ställdalens herrgård, trädgårdsland 1963 (Björkman manuskript).