Allmän i Bergslagen och Västra Skogslandet; några få uppgifter från Mälarslätten. Nordlig art. GRANLUND (1925) påvisar överensstämmelse mellan riklig-sammanhängande förekomst av B. nana och områden, där antalet dygn/år med minimitemperatur över +11 °C inte överstiger cirka 20. Gynnas kanske också av den mot N och V stigande humiditeten (jfr FRANSS. 1972 Fig. 9). I Skogslandets lågtrakter övervägande kärrväxt; saknas helt på mosseplanen i SÖ (t.ex. i Hallstahammar N), i Bergslagen ofta tongivande där. Utbredningstyp: N1.
Första fynd
BERGIUS 1764 (Grythyttan: Loka hälsokälla).
Ekologi
ldiokorofyt. Begränsat hemerofil. Mosse-, mellankärr- och fattigkärrsamhällen på ristuvor och i fastmattor. Barrskog av våt ristyp (i myrkanter identisk med Caricetum globularis).
Som apofyt på ofullständigt dikad myrmark, t.ex. kring kärrdiken, merendels som relikt. Förekomster på tämligen torr, euhemerob mineraljord, nämligen "utmed vägkanter", iakttagna i de mest nederbördsrika trakterna i NV (HANNERZ 1921).
Fr.o.m. övre Skogslandet och N- och V-ut ej sällan individrik. I nedersta Skogslandet vanligen enstaka-fåtalig, oavsett växtsamhällen.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1 "Funnen" [1940–50-talet] (Fridell & Kjell.). Kungsåra 2 Råby (C. M. Palm genom A. E. Luhr enligt WALL 1852) = †Köpsta (mosse) 1881, 86 (A. E. Luhr, S, VÄ) -1951 (Edvard Alvén manuskript 3: fortfarande riklig, "men just på våren samma år hade avloppskanalen, vilken är belägen nära växtlokalen blivit betydligt fördjupad, så dvärgbjörken lär väl snart försvinna från Köpsta mosse"). Platsen är nu uppodlad (se ortnamnförklar.). Säterbo 3 '' Skogvaktare Harry Hedmark har flera gånger funnit arten på Kanalbolagets marker" [1940-talet?] (Karin Stenström).
[WALLS (1852) uppgift, "skall äfven finnas i Kålbäck", kan avse Västra Bredmossen i Hallstahammar N, dit Kolbäck s:n förr sträckte sig. Denna mosse är en recent lokal (jfr MALMG. 1970, karta s. 55).]
