Tillhör uteslutande V. Bergslagen, östligast funnen i V. Skinnskatteberg (lokal 8). Övervägande gamla uppgift (1800-talet–1920-talet), några få efter 1930. Västligt suboceanisk art, här vid N-gränsen för sin sammanhängande utbredning i Sverige. Utbredningstyp: N6.
Första fynd
Hamnström enligt HARTMAN flora 1843 (Nora = lokal 22).
Ekologi
Ståndorter vagt angivna eller inte alls. Möjligen helt och hållet epökofyt: kulturpåverkad strandvegetation, mesohemerob fuktängsvegetation, fuktiga stigrenar m.m.
Om sålunda antropokor, kan förmodas, att den västmanländska populationen till stor del är och varit xenofytisk (spridd med hö m.m.). Den minskning, som förefaller att ha ägt rum under 1900-talet, torde då kunna skyllas igenväxning till följd av upphörd slåtter och betning och dylikt (kanske också bristande trivsel).
Lokaler
Lokaler uppgivna efter 1930:
V. Bergslagen: Ljusnarsberg 1–3 Finnfall, vid bäck; Fjällberget; Vintermossen (LINDBLAD 1960). 4 Hyttnäs S-ut, nedanför åkrarna 1976 (L. Stångberg). 5 Stjärnfors 1908 (H. Olivecrona, UPS: trädbevuxen ängsmark) -09 (A. Skånberg enligt SAMUELSSON 1925; S: nära badhuset) - (LINDBLAD 1960). Ej påträffad av mig 1976, trots sorgfällig letande kring S. Ljusnarens stränder (endast småvuxen Ped. palustris). Ramsberg N 6–7 Granhult; Klotsboda N-ut 1950-talet (Hamrin). Skinnskatteberg 8 Nära Skräppbo 1973 (Nordin). Viker 9 Älvhyttan (ELGENSTJERNA 1889) -1955 (I. Andersson).
Lokaler, uppgivna 1840-talet-1930:
V. Bergslagen: Guldsmedshyttan 10 Danshyttan nedanför kalkgruvan [väl = Limbergsgruvan] [1850-talet] (Wall manuskript). Terrängen kring gruvan nu skogbevuxen(!). 11 Fanthyttan vid kalkbrottet (d:o). Hjulsjö 12 Källbron (BINNING 1921). 13 Långtjärnstorpet 1906 (d:o; GB). Nora N 14 Bergsäng [1850-talet] (Wall manuskript). 15 Fåsjöhyttan (Fåsjön) 1860 (A. A. Anderzon, LD) - (Ohlsson manuskript 1863) - (BINNING 1921). 16–17 Kalmaretorpet; Skovtorpet (Iverus 1877). 18 Ringshyttan (S. Alarik enligt BINNING 1921). 19 Striberg (Vahlkvist enligt SAMUELSSON 1925). 20 Tenniketorpet, fuktig äng 1918 (Sam., S) - (BINNING 1921). 21 Ås 1863 (Ohlsson enligt SAMUELSSON 1925). 22 Nära Älvestorpet 1842 (Hamnström enligt WALL 1852; LD). Ramsberg N 23 Håkansboda 1853 (Ahlberg enligt SAMUELSSON 1925; LD, UPS). 24 Kalkåsen nära bäcken [1850-talet] (Wall manuskript). 25–26 Glyfsån; Klothyttan (Iverus 1877). 27 Ramshyttan [cirka 1930] (Th. lsaksson herbarium enligt Broddesson manuskript). Viker 28 Bengtstorpet [1800-talets slut] (Billman enligt SAMUELSSON 1925) -1883 (Elgenstjerna, GB). 29 Dalkarlsberg (Vahlkvist enligt SAMUELSSON 1925).
[En viss tendens att tolka småvuxna exemplar av P. palustris som P. sylvatica har funnits. Sådan sammanblandning är sannolik åtminstone beträffande Arboga: Tjurlången (C. A. Örström enligt SAMUELSSON 1925), Hallstahammar N: Ålsätra (Iverus 1877), Torpa: Gamla prästgården 1950 (Hamrin) och Ljusnarsberg: Dansarbacken vid Nittälven (PÅHLSSON 1972). På samma Torpa-lokal fann Hamrin P. palustris; jag själv endast denna art i Ålsätra (MALMGREN 1970) och vid Dansarbacken (1976).]