Osäker idiokorofyt. I stort hemerofob men gynnas av röjning för slåtter. Sannolikt sedd i hemerob, slåttad fukt- eller kärrängsvegetation, eventuellt källpåverkan. På lokal 1, som också innehöll bl.a. Triglochin maritimum, kan marken ha varit saltimpregnerad genom förekomst av saltrika, underliggande, marina jordskikt. Möjligen här reliktapofyt.

Mälarslätten: Dingtuna †"vid Lospånga i de så kallade Dygroparne temligen ymnigt" (J. F. Lagerlund enligt WALL 1852). Aldrig återfunnen, fastän nog sökt senare under 1800-talet Då Lundman besökte lokalen i början av 1920-talet, var den nästan torrlagd (muntligt meddelat 1976). Torpa †Torpunga [1846] (C. E. Fleetwood?, UPSV). 8 ej uppfästa ex. till UPSV 1976 med framlidne redaktör C. E. G. Fleetwoods herbarium. Två etiketter, varav den yngre, skriven med Fleetwoods skolpojksstil (1880-talet), anger ovannämnda lokal. Den äldre upptar endast artnamnet. Sistnämndas upphovsman, tillika samlaren, kan ha varit Fleetwoods fader, jägmästare C. E. Fleetwoods, vilken 1846 på samma ställe tog Lathyrus palustris. Ingendera torde f.ö. ha botaniserat i Västmanland. Etikettförväxling kan ock föreligga. Fellingsbro S †"på en äng nära Järnvägsstationen" (IVERUS 1877). Tillfälligt spridd från närbelägna kalkförekomster i Närke? Felbestämning?

[Bestämningsfel har föranlett uppgifter från Guldsmedshyttan: Lejakärret (BORG. & JOHANSSON 1972; lokalen muntligt preciserad). Lokalen länge floristiskt välbevakad f.ö. Sannolikt tvåbladig Malaxis monophyllos. Hos HULTÉN (1950, 1971) två förekomster i trakten av Kolbäck och i Västerås stad. En av prickarna gäller Dingtuna-lokalen, den andra är utsatt av misstag.]