Tämligen sällsynt, mycket ojämnt fördelad. De i komplexet ingående arterna och underarterna har enligt WEIMARCK (1971: text + utbrednings kartor) något olika utbredningsekologi.
Första fynd
IVERUS 1875 så som H. borealis (lokal 5).
Ekologi
Några raser (kanske alla) troligen inhemska. Nu mera endast i undantagsfall på potentiellt naturliga ståndorter: Norberg: Silvtjärns i barrskog belägna kalkrikkärr, kantzonens fastmattsamhällen i S (lokal 31); Hallstahammar N: Ö. Fårmossen mindre kärrängssänka i barrskog (på lera) i anslutning till bäck, alkärr m.m. (11). På lokal 32 i Västanfors sparsam i fastmarksövergången av ett obetat, limnogent Carex elata-samhälle (i kulturområdet). Måhända i förhistorisk och tidig historisk tid här och var i orörda källkärr m.m.
De flesta förekomsterna i mesohemerob, graminiddominerad, svag- eller obetad kärr- och fuktängsvegetation, vanligen i anslutning till eutrofa(-mesotrofa) sjöar och vattendrag. Ståndorterna är ofta övergiven slåttermark; här och var t.o.m. ofullständigt torrlagda, igenväxande f. d. åkrar och vallar (t.ex. 12). Sällsynt (kanske obeständig) i bäckkanter i betesmark (14). Något oftare på fuktiga, euhemeroba ståndorter (i regel diken). Kan tydligen bli bofast på sådana (jfr Har-lok. under Hierochloë oodorata subsp. baltica). Subsp. baltica enligt WEIMARCK (1971) särskilt väl anpassad till hemeroba ståndorter.
Fuktig-växelfuktig, grund, mycket välneutraliserad kärrtorv eller fuktängsmull; permanent fuktig, humusrik, euhemerob mineraljord. Oftast lerunderlag. Kalkgynnad men flest förekomster i silikatområdet. Halvskuggaöppet ljus. Svag betning förmånlig men kan i viss utsträckning växa i högvuxen, gräsdominerad vegetation.
På några lokaler utgången genom torrläggning, bebyggelse m.m., på andra hotad av tilltagande igenväxning.
Lokaler
Förekomster med okänd art/underart:
Mälarområdet: Arboga 1 Hällarna 1955 (Hamrin). Dingtuna 2 †Lospänga i dygroparna (Iverus 1877). Kolbäck 3 Österängen (WALLDÉN 1955). Kungsåra 4 Sundängen (A. JOHANSSON 1926) -38, -40 (ALVÉN 1950: då hävdad strandäng 200 m NV Ängsöbron; ALV)†. Munktorp S 5 Dåvö (Iverus 1875; Iverus 1877: nära Sandviken). Västerås S 6 (†)Gustafsslätt [var?] 1921 (Öberg). Ängsö 7 Ängsösund V bron, hage 1950 (WALLDÉN 1955)†.
Skogslåglandet: Fläckebo 8 Gussjö 1928 (Öberg). 9 Rörbrosjön 1976 (B. Eriksson). 10 Storkärret N banan 1925 (Almquist). Hallstahammar N 11–14 Ö. Fårmossen; Hammaräng; Stora Fly; Övre Långron (MALMGREN 1970). Kila 15 Paradisån före Silvköparen, "enorma mängder" (NORDIN 1966). Odensvi 16 Blixbo NV-ut 1959 (Hamrin). Ramnäs 17–22 Bäckeslätt [2 km Ö samhället] Ö-ut; Glåpen N-ut; Långgrunda ["V bryggeriet"]; Lönnbromossen; Magsjön N-ut; Rävnäsudden (ERIKSSON 1967a), Romfartuna N 23 Bäcken mellan Käpplinge och Tomta (Solingebäcken) 1949 (Nordin enligt WALLDÉN 1955). Sala 24 Väsby kungsgård vid bron (DAHLGREN 1911)(†). Skultuna N 25 Hälsingtorpet 1976 (B. Eriksson). Surahammar 26 Flerstädes runt Västersjön å dikningsängar (ERIKSSON 1971). Västerfärnebo 27–29 Den sänkta Bysjön NV-strand (Sjöbo), "på den nya marken"; Hedåker, stora diket; Kilbomossen [var?] 1950 (Lohammars manuskript).
Nedre Bergslagen: Norberg 30 Assessorskangruvan (NORDIN 1958; NORDIN 1959: avloppsdike). 31 Silvtjärns kalkkärr (NORDIN 1959) -74(!). Västanfors 32 Backgårds kärret, S Andersson 1974(!). Viker 33–34 Vena; Vikersberg [ca 1910] (Bergdahl, BER). 35 Älvhyttan (ELGENSTJERNA 1889) - (BINNING 1921) - (LINDSTEN 1956).
Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 36 Nubbtorpet (LINDBLAD 1960). 37 Stora Krigstjärn 1956 (Hamrin).
