5; sällsynt på Mälarslätten, där den troligen varit mer odlad än i övrigt. Huruvida den som vildväxande. Förmår uppträda i Skogslåglandet och Bergslagen är ovisst. Når som spontan upp till Vita Havet i N. Ryssland. Utbredningstyp: S7.
Första fynd
GAR. 1971 (lokal 1).
Ekologi
Epökofyt. Ängsvegetation i kulturgränsen, f.d. park, hemerob skogsdunge.
Frisk mull, ofta berikad av förna från ädla lövträd. Underlag flerstädes lera, på lokal 2 eventuellt grund morän på kalkberg. På denna lokal rikligast och bäst utvecklad. Sannolikt föga betestålig. På lokal 5 visserligen avbetad av får men endast något eller några år efter det att bete insatts. Här väl dömd att gå ut.
Ergasiofygofyt. Fr.o.m. 1800-talets senare del använd för friplantering i parker och gräsmattor. Så sent som 1938–48 ärt. importerad från Holland och saluförd av Weibullsholm (NILSS. 1969). Alla kända, västmanländska förekomster ger intryck av att vara etablerade före 1950-talet Beständig både som odlad och som vildväxande. Genom vegetativ spridning ofta riklig (å lokal 2 ymnig). Visar ingen benägenhet att självså eller eljest föröka sig bortom gårdarnas närmaste omgivning.
Lokaler
Vildväxande må främst följande kallas:
Arboga 1 Lövängar mellan Jäder och Röfors (GAR. 1971) = Djupfallshagen [dåvar. lundholme Ö Röfors gård] 1905–06 (Garsten, muntligen medd. 1973)†. 2 Koberg 1943 (Almquist, UPS: gräsbacke i trädgården) -78(!). Nu väldiga bestånd på kalkrik mark (delvis från frön?) på Kobergs ödetomt och i Kobergsbergets tallbevuxna N-sluttning Ex. härifrån (huvudsakligen distribuerade av Kjellmert olika år) också i ARB, KJN, LD, S. Kungsåra 3 Kyrktomten 1930 (A. Joh.) -78(!: lövbacke vid kyrkbodarna, rikligt bestånd i ängsvegetation). Näsby S 4 Hagby Ö Lia, skogsbacke vid gård, 1 grupp 1958 (Almquist, S, UPS). Tillberga S 5 Hedensberg, fårbetesmark N gården (fram till 1960-talet park) inom några m2 (MALMG. 1972c).
[Odlad (friplanterad): Kungsåra: Berga gård, gräsmatta under parkträd, stort, gammalt bestånd 1978(!). Munktorp S: Häljeby, hel gräsmatta full 1978(!). Västerås: Västerås 1894 (T. Moler, GB). Kan avse endera av följande: Gamla klockargården 1928 (Oberg, LD). Vasaparken 1921, 25 (Ohlin, S) -54 (Almquist). Tycks nu vara utgången, sannolikt på grund av företagna gräsmattsomläggning eller bebyggelse i parkens N. del. (På Ohlins ark syftar hos RYBG 1950 "some specimens from Västerås --- which have probably been cultivated".)]
Att från början morfologiskt skilda typer importerats, vilka sedermera (i plantskolor eller som utplanterade i parker och trädgårdar) fritt korsats inbördes och därvid gett upphov till en mångformig avkomma, har studerats i Skåne av NILSS. (1969). Artens stora variation för övrigt undersökt i Mellansverige av LUNDM. (1954) och RYBG (1950, 1954). Att fördela den västmanländska populationen på de av gammalt uppställda typerna solida och laxa syns författaren mestadels ogörligt, då kännetecken av båda (olika angivna i olika floror) ofta karakteriserar samma bestånd, ibland t.o.m. ett och samma individ. (Från Koberg och Västerås har ex. utdelats under båda namnen.)