Spridd i Bergslagens och Skogslandets flesta delar. Lokalt vanligare, så som längs Svartåns vattensystem mellan Hällefors sjön och Västerfärnebo by. Sällsynt i S. och SÖ. Västmanland. På Mälarslätten två gamla lokaler, utgången genom torrläggning och bebyggelse. Nordlig art, vars utbredning i Västmanland är sammanhängande ned till 50 m-nivån. Då utbredning enligt WALL (1852) var ungefär densamma v id mitten av 1800-talet, trots god tillgång på lämpliga ståndorter i hela området, måste arten längst i S antas lida men av temperatur klimatet. Utbredningstyp: N2 (fdN1).
Första fynd
HIS. 1832b så som Salix limosa (Skinnskatteberg: "Emthyttebäcken m.fl. st.").
Ekologi
ldiokorofyt. Begränsat hemerofil. Myrkant- och kärrängssamhällen Påtaglig förkärlek för limnogen, ej alltför sank miljö. I gungflyvegetation såväl som på tunn-mycket tunn kärrtorv. Blottade, moiga-mjäliga strandbottnar i Bergslagen (översta zonen).
Apofytiskt i nämnda samhälles betade eller slåttade faser samt i hemerob strandängsvegetation (jfr mälarstrandlokaler nedan). Även på f.d. sjöbottnar (Hallar-sänkningen, Västerfärnebo: Bysjön), i ofullständigt dikade kärr, kärrdiken.
Någorlunda-mycket väl neutraliserad kärrtorv; d:o fuktängshumus; gärna på finpartikelrikt underlag och i något-mycket eutrof omgivning Tämligen betestålig.
Frekvensen har troligen ökat genom röjning för bete och slåtter samt genom gungflybildning och myrdränering vid sjösänkning (Hed: Spaden; Fläckebo: Fläcksjön; Fellingsbro N: Spannarbosjön; m.fl.).
Lokaler
De båda Mälarslättslokalerna var belägna på f.d. Kungsängen vid Mälaren (Västerås) och i Kärrbo Springsta. På förstnämnda ställe en buske (Åkerman manuskript 1846) "vid sjöstranden" (WALL 1852). Äldsta insamling härifrån daterad 1843 (C. G. Ahlm, UPS), sista 1858 (C. F. E. Björling, S). Vid Springsta endast sedd under [1840-talet] (Lagerlund enligt SAM. 1923a; UPS).
