Allmän på Mälarslätten och i Ö. och nedre Skogslåglandet; tämligen allmän i V. Skogslåglandets och S. Bergslagens kultur- och kalktrakter: spridd i d:o i Norberg, Västanfors, Skinnskatteberg och Ramsberg. Påtagligt ovanligare i Grythyttan och Övre Bergslagen: om bofast synbarligen helst i kalkområden (annars på ruderatplatser?). I Hällefors endast en tillfällig förekomst. Uttunnad på de högsta nivåerna beror på ogynnsamt temperaturklimat. Utbredningstyp: S1.
Första fynd
WAHLENBERG 1824 (Skinnskatteberg s:n). Wahlenberg manuskript 1821 ("skall förekomma på vissa backar i Skinnsberg"). (Närmast f.d. bruket och herrgården nu bakom trädgårdsmästeriet i Broby i S-vänd slänt från banan[!].)
Ekologi
Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Kalkhälltallskog och kalkklippängssamhällen; Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-samhällen; klippavsatssamhällen på rika bergarter.
Huvuddelen av populationen apofytisk i mesohemerob, frisk ängs- och ängsgläntvegetation samt i torrängsvegetation (örtbackar, i undantagsfall silikatklippängar). Ej odlingsjord, annars på samma slag av euhemeroba ståndorter som C. patula. Även rik gruvvarp.
I numera sluten (delvis potentiellt naturlig), frisk ängsädellövskog med hassel flerstädes i Mälarområdet, alltid sparsam. Sådana förekomster visar, att arten är tämligen skuggtålig men torde nog böra tolkas som i längden utdöende reliktförekomster.
Markekologi som Campanula patulas, frånsett att C. persicifolia ej alls förekommer på fuktig mark. Mera skuggtålig än C. patula och C. rotundifolia (karakteristisk lövgläntart). Liksom de väl anpassad till öppet ljus. Något beteskänslig, dock ofta i sparsam mängd i olika naturbetesmarker (också betad örtbacksvegetation).
Variation
Form flore alba: Ej vanlig, uppmärksammad på 19 lokaler: Dingtuna Mellan Milbänken och Hälla, nära småväg, 1 ex. 1978(!. funnen av Eva Malmgren). Gunnilbo Fårbo 1976(!). Hallstahammar Högkullen. 1 ex.; Kasphagen, 6 ex.: Lilla Sätra†; Åsby hage vid infarten, 2 ex. (MALMGREN 1970). Irsta Halsen på Björnön 1978(!). Kärrbo Frösåker 1849 (Cederstråhle. S). Linde S Lilla Lobråten nära landsväg, 1 ex. 1978(!). Ljusnarsberg Ställdalen tillsammans med normalformen, 3 ex. (se ovan). (Silverhöjden, landsvägslänt V om järnvägsövergången, riklig samling - troligen förvildad från närbelägen täppa 1978[1].) Nora N Åkerby 1863 (Ohlsson enligt SAMUELSSON 1925). Sala Fallet; gruvan; Skuggan (DAHLGREN 1911). Västerfärnebo Sörhörende [cirka 1950] (Nordin). Västervåla Flohäll, 4 ex.; Trummelsberg S-ut vid skogsvägen 1974(!). Västerås S Elba 1936 (Edvard Alvén, ALV). Ängsö Prästgården 1977(!).
Lokaler
I Grythyttan och Övre Bergslagen känd från följande lokaler: Grythyttan Fettebergstorpets kalkområde; Finnhyttans kalkberg, hygge, riklig 1976(!). Saxhyttan 1960 (Lindberg). Stentry (T. And. enligt SAMUELSSON 1925). Hjulsjö Gatan [Jönshyttan], kalkområdet (URSBERG 1976). Enligt BINNING (1921) tämligen allmän: stor överdrift. Hällefors Lilla Högsjön, hagmark 1930, ej funnen 1958 (Lindberg). Ljusnarsberg Brattberg 1963 (Björkman manuskript). Högforstjärn [kalkområdet] [1950-talet] (Hamrin). Kopparberg (LINDBLAD 1960). Ställdalen nära järnvägen 1976(!, visad av P. Carlsson). En lokal (onämnd) i Ljusnarsberg antecknades av Zetterstedt 1840 under hans genomresa (ZETTERSTEDT 1842) - av honom tydligen uppfattad som ovanlig där.