dvärgbläddra
Utricularia minor
Mer information om arten

Enligt nuvarande kännedom tämligen sällsynt; troligen dock spridd i skogsbygdernas oligotrofa tjärnar och sjöar (förbisedd). Liksom föregående art förr vanligare på Mälarslätten, utgången genom torrläggning Utbredningstyp: U.

Första fynd

WALL 1852 (flertal lokaler på Mälarslätten och i Skogslåglandet).

Ekologi

Idiokorofyt. Ekologi lik Utricularia intermedias men avviker i vissa avseenden: övervägande oligotrof art; uttorkningskänslig (kräver varaktigt överstående vatten), därigenom oförmögen växa på de flesta av U. intermedias periodiskt mer eller mindre starkt uttorkande kärrståndorter. I småtjärnar på djupare vattennivåer än U. intermedia Föredrar antagligen humösa vatten. I klara oligotrofsjöar endast där gungflyn eller andra strandkärr tillstöter. Sällsynt i starkt eutrof omgivning: Rytterne: den igenväxande Boasjön, vassfly, sparsam, dåligt utvecklad(!). Ej funnen i Mälaren eller någon annan av S. och Ö. Västmanland:s större eutrofsjöar.

Något hemerofil; t.ex. torvgravar (Hallstahammar N: Hallsta mosse [MALMGREN 1970]), täktdammar och andra dammar (Hallstahammar S: Valstasjön, Skinnskatteberg: Källfallet[!]). Varpflukar (Hjulsjö: Stora Havsjön[!]), diken (Karbenning: Hökmora järnvägsstation 1928 [Lohammar, UPS]).

Små 1800-t. Halvfyllda 1900-49. Stora Fr.o.m. 1950. Snedstreck Känd förekomst i sjö/tjärn. Fyrkant D:o på uttalat he­ merob ståndort (damm, dike, torvgrav).