BERGIUS 1764 så som Chaerophyllum sylvestre (Grythyttan: Loka hälsokälla). Hülphers manuskript 1757 så som Cherophyllum (efter vägen mellan Västerås och Gunsta i Romfartuna).

Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Ofta i oligohemerob-potentiellt naturlig, frisk-svagt käll- eller bäckdragspåverkad, gles ängslövskog (tämligen konstant i ängsädellövskog) samt här och där i d:o ängsgranskog, t.ex. av frisk örtristyp och frisk-något genomsilad örttyp. Blommar i gläntor, också obetydliga, t.ex. efter fallna träd. Fåtalig eller saknas i starkt slutna skogssamhällen Karakteristisk i alla slags ängsgläntsamhällen, också potentiellt naturliga, t.ex. i lundbryn kring öppna hällkrön.

Som apofyt i bryn, utglesad skog, lövhagar och annan mesohemerob ängsgläntvegetation; ej helt ovanlig i (betad eller obetad) torrängsvegetation (vanligen örtbackar eller lövklippor, sällan markhällar); mycket vanlig i obetad friskängsvegetation, t.ex. i öppna åbrinkar, på åkerholmar, i övergivna betesmarker osv. Populationens största del på euhemeroba ståndorter: väg- och åkerrenar, mineraljordsskärningar, ruderat ängsvegetation kring gårdar och gödselstäder, tomter (också rabattogräs, om tillfälle ges).

Torr-frisk (-växelfuktig eller svagt genomsilad) ängs-och lövmull; mer eller mindre humusrik, vanligen frisk-torr, euhemerob mineraljord. Underlag skiftande men tilltalas av näringsrik och näringsberikad mark. Måttligt stark skugga-öppet ljus. Något betestålig i torrängssamhällen, eljest beteskänslig.