I inget av dessa fall med visshet vildväxande HIS. visar med särskilt tecken (1832b med kursivstil), att han inte ansåg arten vara bofast i Skinnskatteberg. Huruvida hans uppgift gäller avsiktligt eller med vallfrö oavsiktligt införd klöver, framgår inte. Om odlad, torde den i alla händelser samtidigt ha börjat uppträda förvildad i både Skinnskatteberg och Arboga.
Allmän - (i Västra och Övre Bergslagen delvis) tämligen allmän i hela område, främst i kulturbygder. Känd från alla delområden. Utbredningstyp: U.
Första fynd
HIS. 1831 (Skinnskatteberg: Baggå). Afz. manuskript [1700-talets slut] ("wid Arboga stad"). Också tidigt samlad: Arboga: Jäder [ca 1810] (Agardh, LD).
Ekologi
Epökofyt. Vanlig odlingsrest i vallar, för övrigt mest på euhemeroba ståndorter som vägkanter, åkerrenar, bangårdar, diken, slänter, utfyllnader, diverse ruderat ängsmark kring bebyggelse. Några fynd i betad fuktängsvegetation på upptrampade ställen (vid betesbäckar m.m.).
Torr-frisk(-fuktig), näringsfattig-näringsrik, humusbemängd eller humusfattig, öppen, oftast euhemerob mineraljord av växlande textur. Ljusälskande.
Ergasiofygofyt (och xenofyt). Tämligen sen neofyt. Fr.o.m. 1700-talets senare del avsiktlig och oavsiktlig inblandning i vallfrö. Som "vild" ännu 1768 inte uppmärksammad utanför Uppland enligt WITTES (1913) odlingshistorik. Odlades som foderväxt i liten skala under 1770-talet för att efter 1810 få alltmer ökad betydelse. I Västmanland säkert odlad under 1830-talet: " Vid Strömsholms Kongliga Stuteri har Chefen för denna inrättning --- G. Liljenstolpe, med mycken fördel begagnat Timothej-frö, blandadt med frö af Alsike-väppling. --- Så länge fetman i torfrötan fortfar, har detta försök gifvit god skörd af Timotejhö och Alsikeväpling ---." (Landshövdingens femårsberättelse för 1832–36.)
Vildväxande snart allmän (WALL 1852).