POST 1844 (Köping: Kallstena; Kramsta; Malmön).
Allmän-tämligen allmän på Mälarslätten; härovan spridd (även i Övre Bergslagen). Tycks ingenstans vara påtagligt klimatmissgynnad. Förekommer i hela området i potentiellt naturlig vegetation. Utbredningstyp (hela populationen): S1.
Första fynd
POST 1844 (Köping: Kallstena; Kramsta; Malmön).
Ekologi
Idiokorofyt (troligen); i lokal bemärkelse delvis agriofyt: välbevattnad-fuktig, ängsartad lövskog; alkärr och Alnus glutinosa/incana-Prunus padus-samhällen. I hela området företrädesvis i strand- och ravinmiljö. för övrigt i diverse lövkälsvegetation (någon gång eutrofa kärrkanter).
Inhemsk i första hand populationen i Mälarens närhet. Saknas inte heller i Bergslagen i tämligen ostörd vegetation på avstånd från bebyggelse. Som ALMQ. (1965) påpekat, kan förvildade bestånd sällan säkert skiljas från de vilda efter ståndorten.
I utpräglat hemerob vegetation - då merendels förvildad – i hela området i parklundar, bylövsnår, bryn och annan sluten-halvöppen lövvegetation vid bebyggelse. På öppna, torra, mesohemeroba ståndorter, stengryt, betesbackar m.m., och på euhemeroba d:o (diken, renar) rätt ofta på Mälarslätten och i Östra Skogslåglandet, knappast alls högre upp.
Frisk-genomsilad-växelfuktig lövmull eller mullartad sumpskogshumus; lövkärrtorv. Troligen nitrofil. Undviker starkt sur markreaktion. Skugga (-öppet ljus).
Som bärbuske använd först från medeltidens slut (FRIES 1884). Förekom i Åholmens trädgård i Rytterne på 1790-talet (REUTERHOLM 1796); säkerligen långt tidigare odlad i Västmanland.