Sällsynt (försvinnande) i Mälarområdet; flest lokaler på Ängsö. Förr vanligare, känd också i de Norra regionerna, bofast dock troligen endast på Mälarslätten och i östligaste Skogslåglandet upp till Sala.
Specificerade lokaler få, också beträffande Mälarområdet (Frekvensutsagor: nedan.) Från övriga regioner endast några ströuppgifter: Medåker S: Norskoga by, jordupplag 1905 (Garsten, GAR), Nora N: Striberg 1912 (Bergdahl, BER), Skinnskatteberg s:n (HIS. 1831), Viker: Vikersvik (Billmanson enligt SAM. 1923a).
Av allt att döma sydlig och värmekrävande. Utanför Västmanland kalkgynnad och kanske i Östra Västmanland (förr) gynnad av en lokalt förhöjd kalkhalt i åkerjorden. Utbredningstyp: S3.
Första fynd
WAHLENBERG 1824 (ad --- Vestmanniam inferiorem).
Ekologi
Epökofyt. Åkrar på lera (nu huvudsakligen åkerkanter) samt enstaka och tillfällig på euhemeroba ståndorter i anslutning till odlad mark och bebyggelse (upplagsjord, nya vägslänter, vägkanter, ladugårdsbackar). En gång tillfällig invandrad i gödslad markhällsvegetation (lokal 32). – Som bofast bunden till hävdad åkerjord.
Antas vara arkeofyt, invandrad och spridd med sädesslagens frön. Uppgavs vara allmän i Västeråstrakten (TROIL. 1860), tämligen allmän i Köping (POST 1844; Malmqvist manuskript slutet 1800-talet), mindre allmän i Sala (DAHLG. 1911) och allmän i hela Västmanland (Iverus 1877). Sistn. utsaga en grov överdrift. Endast Lundman (Lundman manuskript 1924) uppmärksammade artens (i likhet med Agrostemmas) tidiga minskning (i Kolbäck-Munk-Rytterne): "ännu omkring 1900 ej sällsynt (Karlström m.fl. i trakten sedan gammalt bosatta personer) av mig funnen i få ex. vid Stuteriet 1920, sedan ej i ett enda exemplar (giftig; därför efterhållen vid frörensningarna!) [tillägg:] vid Sorby 1924". Sedan 1950-talet sällsynt också längst i SÖ. Tydligt känslig för kemisk bekämpning Nuvarande åkerförekomster vanligen på skyddade fläckar. där bekämpningmaskinerna måst väja: åkerhörn, omgivning av i åkrar utskjutande block, slånsnår m.m., vanligen enstaka-tämligen sparsam Riklig under 1970-talet på lokal 24.
Utdöende. Aktiva skyddsåtgärder önskvärda: avstående från besprutning, användning av hemmautsäde osv.; förslagsvis inom naturreservatet Ängsö.
Variation
"Blommorna benhvita eller ljust köttröda": Kolbäck Yllesta; Rytterne Tidö (Iverus 1875).
Lokaler
Lokal, iakttagna under perioden 1950–1969:
Mälarslätten: Björksta 1–3 Bredsbro vägkäl; Gansta; Orresta [1950-talet] (Almquist). Björskog 4 Sörby 1960 (Hamrin). Dingtuna 5–6 Forkesta, landsvägen-slänt: Oppgårda 1955 (Almquist). Kungs-Barkarö 7 Kungsudden 1950 (Hamrin). Kolbäck 8 Olvsta [1950-talet] (Almquist). Torpa 9 Östra Ekeby 1950 (Hamrin). 10 Himmelsberga 1956 (Almquist). 11 Högsta 1951 (Hamrin). Tillberga S 12 Hedensberg O-ut 1953 (Almquist). Tortuna 13 Nortuna 1953 (Almquist). Ängsö 14 På åkrar (WALLD. 1955). - Skogslåglandet: Kumla 15 Västerby, enstaka (1950-talet) (Almquist). Sevalla 16–22 Attersta; Bro; Kinsta; Korgesta; Kylösa; Mälby; Väsby – överallt riklig 1953 (Almquist).
Lokaler iakttagna under 1970-talet:
Mälarområdet: Dingtuna 23 Hallsta by, "vik" i veteåkerkant, tämligen många 1977(!). lrsta 24 Mellan Klinta och Hagbyholm, vetestubbåker, ymnig, blommande 4.9. 1976(!). Kungsåra 25 K:an S-ut, åker, 1 ex. 1973 (S. Lundin). Ryttarne 26 Strömsholms sin Ö-ut, ladugårdsbacke på åssand, 1 ex. 1977(!). Ängsö 27–28 Lilla och Stora Långholmen gårdar, åker respektive gammal körväg med stenad kant (10 ex.) 1977 (Eva Jerpdal). 29 Nä halvön vid Ytternäs. åkerkant (LIND.-WESSBG 1971). 30–33 Nära Prästgården, kerkant längs 25 m; Sjöslätten SV-ut, osprutad traktorinfart till veteåker, 1 ex.; slottet vid stall, markhäll, 2 ex.; Solvik, f.d. ladugårdsbacke, 1 ex. + åkerkant och jord kring nyupplagda åkerblock, tämligen riklig, allt 1977(1).