Sällsynt, endast uppgiven från Skogslåglandet och Bergslagen Utbredningstyp osäker.
Jag har själv i fält inte tyckt mig ha anledning misstänka förekomst av denna vanligen storblommiga, i friskt skick tämligen karakteristiska näckros, vare sig i eutrofa eller oligotrofa vatten. Ex., som jag närmare kontrollerat, har alltid varit N. candida. "Några säkra ex. från Vestmanland, Vermland eller nordligare provinser i Sverige har jag ej sett." (NORDSTEDT 1898.) "Från själva Mälaren har jag ej sett något typiskt exemplar." (SAM. 1923b).
Första fynd
Olika samlare enligt SAM. 1923b (se nedan).
Ekologi
ldiokorofyt. Ekologi tills vidare osäker.
Lokaler
Skogslåglandet: Hed s:n 1910 (Rönn enligt SAM. 1923b; S, det. Sam. 1922). Sala Långforsen vid Viksberg (Morander enligt DAHLG. 1949; det. C. Blom).
Bergslagen: Grythyttan Grecken 1894 (Svedberg enligt SAM. 1923b; det. Sam.). Loka 1894 (E. Jacobss. enligt d:o; S, det. Sam. 1922). Hjulsjö Nära Jönshyttan (BINN. 1921; troligen kontrollerad av Sam.).
Andra uppgifter är ovissa. Hit hör LOH:S (1951) omdöme om Västerfärnebo: Vanlig i socknens större sjöar. Som säkra lokaler härifrån upptas i Lohammar manuskript 1950 endast Storljusen och Viggsjön. Ansågs 1913 och 1915 finnas i en av Klotenområdets humösa småtjärnar, Hemtjärn i Ramsberg N (tillika N. candida) (HANNERZ 1921); en åsikt som delades av LUNDQVIST (1938b) och SKOMMAR i GRöNBG,m.fl. (1968). Enligt SKOMMAR dessutom i ytterligare sju av Klotenområdets tjärnar - N. candida däremot i ingen. Allt tyder på, att förhållandet var det motsatta. Av dessa tjärnar besöktes i och för näckrosstudier Abborr-, Stora och Lilla Hytt-, Krok-, Hem-, Långs- och Svarttjärnen sommaren 1979 av Ingvar Backeus (Växtbiologiska institutionen): N. candida fanns i Hemtjärn och Lilla Hyttjärnen (prov från sistnämnda pollenkontrollerat av 1), en misstänkt N. alba i Stora Hyttjärn var följande hybrid - för övrigt endast Nuphar.