En lokal i Skogslåglandet, 26 i Bergslagen Tämligen starkt kalkgynnad. Skandinaviska utbredningen nordlig men har åtskilliga lokaler också i Götaland. Huruvida vissa edafiska eller klimatiska förhållanden orsakar sällsyntheten nedom Bergslagen är svårt bedöma, då man föga vet, hur växten uppträder i övriga Sverige. Utbredningstyp: N4.
Första fynd
ELGENSTJERNA 1889 (lokal 18). Först sedd på 1850-talet av Wall (lokal 12).
Ekologi
Idiokorofyt. Något hemerofil. Kalkkärr: lokal 3, 13, 19, enligt uppgift också 7, 26 (kanske fler). Förekommer både i mjukmattartade (mer eller mindre gungflyartade) strukturer av limnogen typ och i fastmattor (Molinia-samhällen med Sphagnum warnstorfii m.m.). Lämpliga samhällsbeteckningar saknas. Enligt uppgift i källkärr på 23 (silikatområde). Ävenså i ej kalkpåverkad myrvegetation på 16: dels i fastmarksövergång (oklassificerade samhällen), dels nära sådan i smalt kärr mellan strömmande myrbäck och dalsida. Vattenrörelse + fastmarkseffekter syns vara viktigaste orsaker till kärrdelens rika prägel (Molinia-Carex lasiocarpa-samhällen med Sphagnum palustre, subsecundum, wamstorfii, Drepanocladus sp. m.m.). (Saknades i närbeläget källkärr.) Kan som myrväxt generellt betecknas som (uteslutande) rikkärrart.
Andra potentiellt naturliga förekomster i diverse strandsamhällen i kalkrik miljö: 5, 14, 15, 18?, 21, 24?. Av mig sedd både på mjuk, tramppåverkad, höghumifierad sumphumus, på grus i övre geolitoralen och i strandkant av annat slag (14, 15).
Omfattning av hemeroba förekomster obekant, så när som på lokal 1 - lätt betad strandäng på (styv) lera (innanför strandkärr) med rik vegetation (dominerande bl.a. Molinia, Carex disticha, lokalt Carex hartmanii) - och 2: gläntvegetation av fuktängskaraktär i anslutning till f.d. slåtteräng (kalkmorän).
Cirkumneutral-alkalisk kärrtorv; glest bevuxen, fuktig, kalkrik, mer eller mindre humusrik mineraljord; välneutraliserad (näringsrik) fuktängsmull. Underlag skiftande. Svag skugga-öppet ljus. Tål svagt betestryck.
Variation
Avvikande typer samlade på lokal 19 och 23: På 19 (Kierkegaards kollekt) närmast intermediär mellan Carex buxbaumii och Carex hartmanii, dock kallad Carex buxbaumii av Cajander, 1945. På 23 tagen som "Carex buxbaumii x ?" - ävenså ett mellanting, dessutom med trubbiga fruktgömmefjäll. Några frukter utbildade.
Lokaler
Skogslåglandet: Hallstahammar N 1 Stora Fly, sparsam på ett par ställen 1969 (MALMGREN 1970; S).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 2 Björskogsnäs 1937 (Eskil Alvén, ALV) -46 (T. E. Hasselrot, UPS) -76(!: N-spetsen). 3 Kalkkärret NO Finnhyttan, tämligen riklig 1976(!). 4 Grythyttehed 1923 (G. Täckholm, S). 5 Limmingssjön (näset) (URSBERG 1976). 6 Saxhyttan 1959 (Lindberg) - (URSBERG 1976: sluttning mot Fållhagen V Saxhytteälven). Guldsmedshyttan 7 Dammsjöns NV-sida, kalkrikkärr, 100-talet (HAKELIER 1961). 8–9 Mosshagen; Smedsjön [1940-talet] (Schiöler). Järnboås 10 Dammsjön 1926 (Binning, GB). 11 Hultatorpet 1904 (Binning, GB) -17 (BINNING 1921; S). Linde S 12 Öskevik, Sjöängen vid Usken [1850-talet] (Wall manuskript). Nora N 13 Kalkkärret vid Åsbosjöns SV-vik 1978(!). Norberg 14 Stora Malmtjärns S-ände (Malmkärragruvan vid S. sjön) 1923 (Lohammar enligt CAJANDER 1935; UPS) -74 (MALMGREN 1975: No 7). 15 Silvtjärns strand (NORDIN 1958) -74 (MALMG, 1975) -78(!: allmän längs NÖ-stranden). 16 Ö. Djupkärra-dalen, flerstädes 1974 (MALMGREN 1975: No 14 b-c). Skinnskatteberg 17 Bastnäs 1973 (Nordin). Viker 18 Bengtstorpet 1878, 79, 80 (Reuterholm, LD, UPS, UPSV) -80, -83 (ELGENSTJERNA 1889; GB, S) -1908 (Bergdahl, BER) - (BINNING 1921). 19 Venakärret 1940 (Kierkegaard, S) -55 (I. Anderberg) -76(!). 20 Vikersvik 1955 (I. Anderberg). 21 Alvlångens stränder, flerstädes (I. Anderberg).
Övre Bergslagen: Hjulsjö 22 Björksjön, kärräng vid ån 1956 (Almquist). 23 Kärsbacken Ö-ut 1943 (Sjörs, UPSV). Hällefors 24 Jogasfall (URSBERG 1976). 25 Nära Stora Sirsjöns V-spets + "efter bäcken längre Ö-ut" 1958 (Lindberg). 26 Sångshyttan vid N. sidan av Särktjärn, 200-talet 1973 (Hakelier). Ljusnarsberg 27 Rällsälv 1955 (Hamrin).
[Förutom på lokal 1 även uppgiven samväxa med C. hartmanii i Kolbäck: Yllesta (Iverus 1877). Skulle kunna vara artens enda lokal på Mälarslätten, men troligare felbedömdes exemplar av Carex hartmanii av atypiskt utseende. Jfr nedan.]
