Tämligen allmän på Mälarslätten (lokalt allmän i klippängsrika områden så som på Ängsö och i Västra Munktorp); tämligen sällsynt i Sydöstra Skogslåglandet; högre upp några ströfynd. Fastän arten har tämligen många lokaler i Norrland och i fjällvärlden, ger den västmanländska populationen starkt intryck av att tillhöra landskapets mera temperaturklimatiskt fordrande arter. Lämpliga ståndorter saknas ej i de områden ovan Mälarslätten, där den nu felar. Att utbredningen är ofullbordad är inte troligt. Möjligen tillhör de norrländska populationerna (sin förkärlek för sydbranter till trots) en annan klimatras. Utbredningstyp som antropokor: S3. Som idiokor: S?
Första fynd
WALL 1852 (Västmanland). Syns först vara uppmärksammad i Post manuskript a 1845 (Romfartuna: Käpplinge).
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Potentiellt naturliga silikatklippängssamhällen, så som på strandhällar (flerstädes på Mälaröarna, Mungasjön i Romfartuna N) och naturligt öppna, lövfallspåverkade klippkrön (ännu flerstädes, t.ex. Rytterne: Kroneksbacken och SV Rytternsäng[!]).
Som torrängsapofyt skiljer sig S. annuum från S. acre genom sin förkärlek för klippängsvegetation (markhällar, backberg, kulturpåverkade lövklippor). Antalet förekomster i örtbackar (endast på morän) på Mälarslätten endast någon procent. En annan skillnad gentemot S. acre är, att den normalt saknas på euhemeroba ståndorter (skärningar, järnvägsområden osv.).
Torr, föga näringsrik ängsmull, företrädesvis grund klippmylla. Gror även i hällarnas mosstäcken. Fastän arten gynnas av lövfall och kräver någorlunda väl neutraliserat substrat, tycks den undvika kalkrikt underlag. Trolig kalkförekomst var lokal 11, men både Kobergs kalkberg, Kalkugnsberget (båda i Arboga) och Arboga stads dolomithällar saknar den, fastän vanlig i omgivningen. Likaså i Sala veterligen endast utanför kalkområdena. Ljusälskande. Betesgynnad. Mycket konkurrenssvag.
Delvis något sporadisk på de enskilda lokalerna, troligen beroende på olika groningsbenägenhet olika år. Fåtalig-riklig.
Lokaler
Följande utpostlokaler må nämnas:
Skogslåglandet: Karbenning 1 Högfors bruk, lövklippa vid ån, riklig 1974(!). Kila 2 Ljömsebosjön N-ut (NORDIN 1966). 3 Sätra brunn 1885 (Ag., LD) - (THULIN 1916) -76(!: kulturberg med almlövsfall, riklig). Möklinta 4 Bår (Lohammar enligt SAM. 1925). Sala 5 Bråsta backe [silikatberg med dolomitkörtlar] (DAHLG. 1923; LD). 6 Vid vägen mellan Måns-Ols och Sandviken (DAHLG. 1911; S). 7 Norr-Kivsta, litet backberg 1977(!). 8 Skuggan 1912 (DAHLG. 1923; LD). 9 Skälby, häll i beteshage 1976(!). 10 Taborgs berg (Lén. enligt DAHLG. 1911).
Bergslagen: Guldsmedshyttan 11 Havsta [1850-talet] (Wall manuskript). Ljusnarsberg 12 Björkäng, blockkulle i hagmark 1976(!).
