Sällsynt i Mälarområdet, funnen endast(?) på Mälaröar. Uppenbarligen mycket värmefordrande, i Sverige utpräglat SÖ-lig. Utbredningstyp: S13.
Första fynd
WALL 1852 (lokal 1, 2, 8). Först känd genom Åkerman manuskript 1846 (1, 8, 9).
Ekologi
Epökofyt. Torde, trots det svenska namnet och trots att den i moderna arbeten påstås växa i "lundar", vara främmande för sluten skogsvegetation Om dess ekologi i Västmanland är endast känt, att den förekommer "på torra ställen" (lokal 4).
Xenofyt? Neofyt? Av okänd anledning utgången åtminstone på lokal 1, 8, 10.
(Mycket) sårbar.
Lokaler
lrsta 1 Rågsäcken 1846 (Åkerman manuskript) (WALL 1852). Enligt TROIL. (1860) "nu utgången". 2 Kärrbo s:n (WALL. 1852). Rytterne 3 Kalvholmen (Lundman enligt SAM. 1923a) -30 (Wollert, VA, 10 ex.). 4 Skutterön (Lundman enligt SAM. 1923a; UPS) (WALLD. 1955: "på torra ställen trivs ---"). Västerås-Barkarö 5 Flaten 1949 (WALLD 1955: ymnig) (KERS 1978). 6 Högholmen 1913 (Wollert, VÄ) -25 (Ohlin, GB, S, 15-talet ex.) (WALLD. 1955, 1958a: i ett par ljusa gläntor av reliktnatur) -70-talet (WALLD. 1976: på några små ytor åt söder) (KERS 1978). 7 Skåpholmen (KERS 1978). Västerås 8 Mellersta Hästholmen (Elba) 1846 (Åkerman manuskript) (\VALL 1952). Ej återfunnen(!). Enligt WALLD. (1955) "förr". 90. Holmen 1846 (Åkerman manuskript). Ängsö 10 Slottskyrkan 1953 (Nordin). Tycks nu utgången(!).
[Sala sockens kyrka en) DAHLG. (1911): " Dr. K. Hedbom har meddelat mig, att hans uppgift --- var baserad på ett meddelande av den bekante L. A. Ahlgren, men att sannolikt ett misstag föreligger." (DAHLG. 1923.) Troligen D. incana. Också meddelad författaren 1974 från Linde: S om staden, sparsam Lokalens geografiska läge talar för annan art, kanske D. nemorosa.]
