Cirka 57 lokaler, belägna, frånsett två, i Mälarområdet, Salas kalkområde och Bergslagen Härav blott cirka 15 kända efter 1920-talet, varav 11 på kalkrik mark. Senast iakttagen 1963 på lokal 15 (var. amarella senast 1924). Tycks utdöd på Mälarslätten men torde ännu (åtminstone vissa år) kunna anträffas på en och annan kalklokal i Bergslagen och Sala. Kräver väl neutraliserat, mullrikt substrat och är starkt kalkgynnad ovan Mälarområdet, varför utbredningsluckan i skogslåglandet i hög grad kan antas bero på edafiska förhållanden. Utbredningstyp: Kalk (fdU).
Första fynd
HISINGER 1831 såsom Gentiana a. (Skinnskatteberg s:n).
Ekologi
Epökofyt. Om ståndortsval och ekologi i Västmanland är föga bekant. Torde kring kalkbrotten ha uppträtt i diverse lågvuxen, öppen–halvöppen, mesohemerob–euhemerob, frisk–fuktig ängsvegetation (på lokal 14 uppgiven från vägkant), dvs. ungefär som G. campestris. På Mälarslätten som bofast troligen beroende av slåtterhävdade (möjligen svagt betade) fuktängar på styv lera (Arboga: Källängen, Munktorp S: Stavs storäng, Kolbäck: Österängen, Västerås S: äng vid gasverket, lokal 1–3). Också här, sannolikt ovaraktig, på mer eller mindre torra, euhemeroba ståndorter:·Badelunda: "invid vägen mellan Skiljebo och Lundby" 1913 (Wollert, VÄ, var. amarella, 7 ex.).
Nog främst xenofyt. Arkeofyt? Enligt ALMQUIST (1929, 1965) delvis tillfällig och sporadisk, detta oaktat säkerligen mycket minskad sedan 1800-talet, i synnerhet efter 1920-talet Entydiga förklaringar saknas. På Mälarslätten möjligen missgynnad av ängsslåtterns upphörande i förening med torrläggning, uppodling m.m. I Bergslagen kanske likaså.
Alltjämt minskande–utdöende(?).
Variation
Mellan säsongsformer tycks föreligga vissa skillnader i fråga om såväl utbredning som frekvens. Medan var. lingulata (C. A. Agardh) kunnat urskiljas på sju lokaler på Mälarslätten och N härom företräder merparten av populationen, är var. amarella - höstformen, förr benämnd var. axillaris (F. W. Schmidt) - bäst representerad i Mälarområdet (fem kända lokaler, varav en gemensam med var. lingulata), ovanlig därovanför (en lokal i Skogslåglandet, tre i Nedre Bergslagen, varav åtminstone två på kalkmark; se utbredningskartan). Detta antyder, att var. amarella är den mest klimatfordrande rasen. Tänkbart också, att den nu möjligen helt försvunna typformen för sin närvaro under längre tid varit mera beroende av upprepad diasportillförsel från främmande områden än sommarformen.
Var. lingulata form flore alba: Norberg Gäsjö, tillsammans med huvudformen (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925). Klacken 1848 (C. H. Johansson enligt d:o).
Lokaler
Gentianella amarella (coll.):
Mälarområdet: Rytterne 1 Skutterön, ännu hävdad slåtteräng (troligen fuktig) [1950-talet] (WALLDÉN 1964)(†). Slåtter nu upphörd; ej återfunnen av S. MARKLUND (1975a). Västerås-Barkarö 2 Gångholmen vid pumphuset [1940-talet] (WALLDÉN 1955)(†). 3 Lindbokärret 250 m S Lindbo [brynet Ö Lilla Skogstorpet] 1950 (Nordin)(†). Fuktäng i skog med trivial ört-graminidvegetation, utan arten 1977(!). Betades enligt traktboende fram till omkring 1948. - Nedre Bergslagen: Norberg 4–5 Kolningsbergs kalkområde; vägen till Silvtjärn från Fagerstavägen 1958 (NORDIN 1959). Västanfors 6 Svartberget 1958 (d:o). Viker 7 Knapptorpet, "backe vid Ca-brott" 1953 (Björkman manuskript). 8 Älvhyttan 1955 (I. Andersson).
Var. lingulata (C. A. Agardh) (var. turfosa):
Skogslåglandet: Sala 9 Hyttan 1957 (Almquist)(†). 10 Kolarhagen-tr. 1893 (Danielsson, S) – (1950-talet] (Almquist). - Nedre Bergslagen: Guldsmedshyttan 11 Havsta kalkbrott 1958 (Björkman manuskript). Norberg 12 Klacken [1840-talet] (C. H. Johansson, JOH) – (Hellström enligt SAMUELSSON 1925 såsom * lingulata) -58 (NORDIN 1959). Aldrig sedd här under 1970-talet(!). Ramsberg N 13 Häkansboda (Ohlsson manuskript 1863) – (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925 såsom * lingulata) -62 (Björkman manuskript). - Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 14 Kalkberget i Högfors, vägkant 1958 (Björkman manuskript). 15 Salbo gruvor 1963 (d:o). Ej 1976(!).
