Cirka 100; förr vanligare, nu tämligen sällsynt i hela området (utgången på Ö. Mälarslätten samt i stora delar av Skogslåglandet). Kalkgynnad (ej så utpräglat som G. amarella) ; tycks i någon mån undvika lerbygder. Utbredningstyp: N1 (fd U).
Första fynd
WAHLENBERG 1824 såsom Gentiana c. (Skinnskatteberg s:n). (Möjligen LOHMAN 1737 såsom Baggesöta1: Arboga: omkring staden.)
1 Tros i första hand avse Laserpitium latifolium. Användes under 1700-talet också för Gentiana lutea (AKEN 1764) och framförallt G. purpurea: "Gentiana Rubra, eller den rätta Baggsötan, som mycket brukas på Apotheken och köpes utifrån, wäxer på några ställen af Lappska Fjällen ---" (LINNÉ 1754). HOFSTEN (1960) har påpekat, att LINNÉ en gäng (1763) på sannolika grunder med "baggesöta" avsett Gentianella c. eller amarella ("--- Baggesöta, vattuklöfver och malört, som de fattige undertiden bruka för Humbla"). BERGSTRÖM i sin Arboga krönika (1892–95) ger dock för G. campestris inget annat folkligt namn än det sedvanliga: "--- Gentiana kallas också än i dag gallört af folket."
Ekologi
Troligen agriofyt. Ståndorter sällan antydda. I potentiellt naturlig vegetation åtminstone på lokal 1: kalkhälltallskog i hedsamhällen på klippkrön, 5 ex. i Cladonia-matta.
Eljest som synantrop: i silikatområden i måttligt-mycket torr på lokal 25 lavrik, nästan hedartad - örtbacksvegetation, oftast betad; i kalkområden i lågvuxen, örtrik, betad eller obetad, frisk-något fuktig ängs- och gläntvegetation samt på euhemeroba ståndorter (vägbryn, renar).
Av allt att döma förr rätt vanlig i slåtterängar, möjligen också utanför kalkområdena. Fanns t.ex. i Knuthöjden i Hällefors i "norra lövängen" 1923 (G. Täckholm, S, var. suecica). I hävdad slåttermark kvar i Grythyttan: Björkskogsnäs, naturreservat(!); genom oregelbunden hävd allt mer sparsam (E. Andersson).
Troligen främst xenofyt. Arkeofyt. N-ut nog till stor del införd i historisk tid (följde ängsbruket). Sedan 1920-talet minskande, i Ö starkt. Var. campestris så gott som försvunnen. Som delorsaker kan nämnas bättre frörensning, upphörd hantering av slåtterhö, igenväxning av f.d. slåtter- och betesmarker. Sämst överlevnadsförmåga på Mälarslätten Kanske i någon mån lättjordsgynnad?
Sårbar. Hotas av igenväxning m.m.
Variation
Har så sent som under 1960-talet kallats tämligen allmän i Ramnäs (ERIKSS. 1967a), en uppgift, som möjligen är överdriven. - Två säsongsformer, vilka skiljer sig från varandra såtillvida, att var. campestris - höstformen, förr kallad var. germanica (Froelich) - alltid varit den sällsyntaste i Skogslåglandet och Bergslagen (ej på Mälarslätten), samt att dess sparsamma förekomster i N och NV genomgående tillhört kalkområden. Den recenta lokalen i mellersta Skogslåglandet (25) utgör en extremt sommarvarm d:o: öppen, S-exponerad mosluttning i sjöområdet. Därmed kanske mer klimatfordrande och sydlig än sommarformen, var. suecica (Froelich); dessutom den som bibehållit sig sämst efter 1920-talet.
Var. suecica form flore alba: Arboga 33 Torpängen 1951 (Fridell, ARB)(†). Grythyttan 34 Björskogsnäs 1930 (Kierkegaard, LD, OREB, 8 ex.) -37 (Edvard Alvén, ALV, 3 ex.). 35 "Grythyttan" [okänt var] 1894 (Em. Jacobsson, S). Ljusnarsberg 36 Salbo gruva N-ut 1965 (Björkman manuskript). Sala 37 Mellandammen (DAHLGREN 1911).
Lokaler
Följande fynd efter 1920-talet:
Gentianella campestris (coll.): Mälarområdet: Arboga 1 Kalkugnsberget (se ovan) (MALMGREN 1972a). 2 Grindtorpet [1940-talet] (Fridell)(†). 3 Lövtorpet---Torpängen 1955 (Almquist). [Troligen var. suecica: se form flore alba] Näsby S 4 Vid Väringen (SJÖSTEDT 1958). Säterbo 5 Magnäs [1940-talet] (Fridell). 6. Sjölunda Ö-ut [1950-talet] (Almquist). Torpa 7 Kyrkan N-ut [cirka 1950] (Hamrin). - Skogslåglandet: Kila 8 Göklund, betad björkhage (NORDIN 1966). Ramnäs 9 Muren [troligen beteshage] (ERIKSS. 1967a). Ramsberg S 10 Bornsboda [1950-talet] (Hamrin). Romfartuna N 11 Käpplinge 1953 (Nordin). Sala 12–13 Hillingsberg; Fallet flerstädes 1957 (Almquist). Surahammar 14 Uggelbo 1970-talet och tidig. (enligt markägaren regelbunden i sandig, S-vänd betesbacke). Visade sig ej 1975 och 1977(!). Västerfärnebo 15 Sörhörende 1953 (Nordin). - Övre Bergslagen: Skinnskatteberg 16 Skräppbo kalkbrott 1973 (Nordin). Västanfors 17 Rösgruvan [cirka 1940] (Folkeson). - V. Nedre Bergslagen: FIerstädes. - Övre Bergslagen: Hjulsjö 18 Björksjön 1956 (Almquist). Hällefors 19–21 Lilla Sirsjön; Skåln; Norrelgen S. 1958 (Lindberg). Ljusnarsberg 22–24 Kölsjötjärn; V. Lövfallet; N. Rosendal (LINDBLAD 1960). [Salbo gruvor: Se form flore alba] - Tillägg 1981: Hed 38 Jönsarbo ägor vid Spaden 1954 (Lorichs).
Var. campestris (var. germanica): Skogslåglandet: Surahammar 25 Björkbacken 700 m NÖ Djupebo (se ovan) 1968 (8. Eriksson; riklig) -76(!: 2 ex.). Området förr betat, nu långsamt igenväxande.
Var. suecica (Froelich): Mälarområdet: Arboga Se form flore alba - Skogslåglandet: Linde S 26 Åtsjöängen SV-ut, betad torrbacke mot landsväg, riklig i torraste, sandiga-moiga småsluttningar 1978(!). Sala 27 Vägen mellan gruvan och Måns-Ols 1890 (Danielsson, S) - [1950-talet] (Almquist: Kolarhagen). - Ö. Bergslagen: Norberg 28 Klacken 1848 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1925; JOH) - 65(!). Ej sedd under 1970-talet(!), växtplatsen nu igenväxt. 29 Kolningsberg (Hellström enligt SAMUELSSON 1925) - (NORDIN 1959). 30 Häste (kalkbrott) (Lohammar enligt SAMUELSSON 1925) - (NORDIN 1959). Ej sedd 1974(!). Västanfors 31 Mortorpet, kalkpåverkad, örtrikt avsnitt av f.d. betad fuktäng 1974 (MALMGREN 1975: FA 36). - V. Nedre Bergslagen: FIerstädes - Övre Bergslagen: Hällefors 32 Simonsstället, friskängsglänta i kalkpåverkad, nu igenväxande slåtteräng 1976(!). Ljusnarsberg 33 Gården Hörken [1923] (G. Täckholm, S) - (LINDBLAD 1960). [Salbo gruvor: Se form flore alba]
