I vår tid tämligen sällsynt, allt oftare helt tillfällig: fjorton fynd på Mälarslätten och fyra i Skogslåglandet under 1970-talet. Förr vanligare, belagd på spridda lokaler nära bebyggelse i alla regioner. Senare års fyndövervikt i Mälarområdet nog ingen tillfällighet: Gynnas av varmt sommarklimat, växer gärna i varma lägen, såsom S-vända slänter, rabatter vid sydväggar osv. Om bofast i Bergslagen är svårt att säga på grund av dess ojämna uppträdande. Åtminstone i denna regions SV-hörn känd längre tid (lokal 17). Utbredningstyp osäker.
Första fynd
HAMMARSTRÖM 1813 (Ljusnarsberg s:n).
Ekologi
Epökofyt. Euhemeroba ståndorter kring (mest äldre) bebyggelse: nyligen schaktad mark, ladugårdsbackar, avskrädesplatser, närfållor, rabatter och land; undantagsvis gamla sandtag, vägslänter och -renar. Ej åkrar eller järnvägsområden.
Frisk-tämligen torr, helst näringsanrikad, ofta men inte nödvändigtvis humusbemängd-mullartad mineraljord av skiftande textur (ej lerbunden). Ljusälskande.
Xenofyt. Arkeofyt. I varje fall delvis inkommen med diverse frövaror, bl.a. trädgårdsfrö. På Mälarslätten vanligare under 1800-talet: allmän i Köpingstrakten (POST 1844, Malmqvist manuskript) och Västeråstrakten (Åkerman manuskript 1846, TROILIUS 1860). Enligt Iverus (1877) allmän i hela landskapet, en överdrift beträffande N. delen: " --- är sällsynt vid gårdar och torra platser" (ÅNGMAN 1835 om Norbergs bergslag). Minskning under 1900-talet uppmärksammades av Lundman (Lundman manuskript 1924): "allmän förr, nu funnen av mig (och i enstaka exemplar!) å tillsammans 7 lokaler, därav ingen i Munktorp!". Bland skälen till minskningen, som säkert fortsätter, kan nämnas hushållstippars och slaskhögars försvinnande, kvarnnedläggning, asfaltering, stark minskning av hönsgårdar och köksväxtland, övergång till kreaturslösa jordbruk, tomtstädning, rensning m.m.
Frön, som länge vilat i jorden, syns lätt gro, om marken rörs om (såsom kring brunna eller nyligen rivna hus, vid nyanlagda vägar och på diverse skrapad mark), också ibland på föga näringsanrikade ståndorter. Dessa förekomster påfallande ofta engångsföreteelser. Varaktigt (år från år eller med ojämna mellanrum) visar den sig däremot gärna på mullrik, mycket näringsrik (avsiktligt eller oavsiktligt gödslad), permanent öppen ruderatmark, såsom i rabatter, närfållor och vid avskrädeshögar. Fröna grobara efter många sekler (jämför t.ex. ODUM 1965). Än enstaka exemplar, än grupper om några-cirka 20 ex. Än fler å lokal 13, 14.
Sårbar.
Variation
Förekommer dels ettårig (var. agrestis [Kit.] Fr.), dels tvåårig. Enligt ODUM (1965) rör det sig om genetiskt skilda raser med olika frögroningsbiologi, ståndortsekologi m.m. De har inte hållits isär i Västmanland under 1900-talet.
Lokaler
Följande förteckning upptar lokaler, där bolmörten påvisats vid flera tillfällig:
Mälarslätten: Arboga 1 Arboga stads äldre delar [1940-talet] (Kjellmert: kvarteret Sämskmakaren) -74–77 (Löfgren: N ån, bl.a. på den rivna margarinfabrikens tomt). 2 Jäders holme (MALMGREN 1972a: 20 fjolårsståndare vid nyligen riven byggnad) - (LÖFGREN 1979b: vid uppfarten till museet). 3 Kobergs soptipp 1944–51 (Fridell)†. Björksta 4 Orresta gård, ofta sedd vid ladugården, senast 1976 (uppgift av ägaren 1977). Hallstahammar N 5 Gillbo, rabatt, schaktgrop m.m. - 1970 (MALMGREN 1970). 6 V. Tallbo, kulle mellan torpet och ladugården, grupp 1970, brukade visa sig enligt uppgift (MALMGREN 1970). Kolbäck 7 Nybro 1953–56 (Almquist). Kungsåra 8 Kyrkbyn 1914–17 (A. Johansson) -32 (Wollert, VÄ) - [1950-talet] (Almquist). Ej sedd under 1970-talet(!). Medåker S 9 V. gården i Ekeby, ogräs, återkommer trots rensning 1977 (Löfgren). Säterbo 10 Tyringe [1950-talet] (Hamrin)-77 (Löfgren: nyomgrävd slänt, riklig). Västerås-Barkarö 11 Vid Askö gård (WALLDÉN 1955: rikligt bestånd) -73–79(!: S-vänd, trampad slänt i fålla N gården, 1–3 ex. årligen, men inte synlig 1976–77). Västerås S 12 Västerås stad (Iverus 1877: flerstädes) - (WALLDÉN 1955: "Då och då dyker den upp --- för att snart försvinna"). Senare ej sedd(!). Ängsö 13 Berg, lövgödslad, S-vänd sandtagsbrink 1973(!: 4 årsexemplar + flertalet fjolårsstånd.) -77(!: 50-tals årsexemplar). 14 Slottet längs foten av den S-vända kyrkogårdsmuren, hästfålla 1977(!: 1 blommande ex.) -79(!: 6 m lång häck av upprepat greniga jätteexemplar, tillsammans med Bryonia alba). 15 Solvik (WALLDÉN 1958b) -77(!: f.d. avskrädesplats och rabattkant). Rensas inte bort.
Skogslåglandet: Sala 16 Ö. tullen (Danielsson enligt DAHLGREN 1923) -78(!: stationen 500 m SÖ-ut, upplagsplats nära spåren, 1 ex.).
Nedre Bergslagen: Viker 17 Älvhyttan [1890-talet] (Göthlin enligt SAMUELSSON 1925) -1914 (Bergdahl, BER) -57 (Almquist).
