19; nu mycket sällsynt, några få kalkförekomster i Sala, Guldsmedshyttan, Viker. Utgången på samtliga elva lokaler i Mälarområdet samt på ytterligare ett par. Nordligt kontinental (i Sverige övervägande SÖ-lig) växt med stora edafiska anspråk. Kalkbunden N om Mälarslätten, inom denna bunden till Mälarens yngsta, saltrikaste tillandningsmarker. Utbredningstyp (som idiokor och som antropokor): Kalk (fdS10).
Första fynd
WALL 1852 (lokal 7, 9, 14, 17). Åkerman manuskript 1846 (lokal 12–14).
Bygdenamn och bruk
[Följande uppgifter om "älvdansar" - sidoord till älväxing i äldre botanisk litteratur, enda svenska namn hos WALL och IVERUS – i Kolbäck, återgivna efter kyrkoherden där, Lars Croning, av HJÄRNE (1706) (följdskrift till HJÄRNE 1694), avser alla "häxringar", bildade av svampar: " Elfwedantzar finnes wid Prästegården på engen lijtet uth om porten, uthi oval form. Uppå åhsen wed ååkroken, Grån och Yllestad finnes de ock. På Broholm wid Billingen finnes Elfwadantsar, som hafwa grönt gräss om wåhren; men om hösten wäxer der swampar på."]
Ekologi
Idiokorofyt. Hemerofil. Kan antas vara ursprunglig på sina flesta (alla?) kalklokaler, där den ännu delvis växer i potentiellt naturliga samhällen: kalkklippängssamhällen på lokal 2; jfr 5.
För övrigt som apofyt. I kalkområdet känd från örtbacke (1). I Mälarområdet förmodligen uteslutande i lågvuxen, strandnära (betad) fuktängsvegetation.
Edafiska krav ovan antydda. Liknar härvidlag - frånsett, att den är kalkbunden N Mälarområdet samt ej förekommer i torr silikatängsvegetation - mycket bl.a. Linum catharticum (som alltså är något mindre fordrande). Sistnämndas ekologi utförligt behandlad. Ljusälskande, betesgynnad.
Också som antropokor, dvs. i SÖ, nog arkeofyt. Utdöendet inom Mälarområdet och på lokal 16–17 har skett under 1900-talet. Beror i nästan samtliga fall på ödeläggelse av växtlokalerna genom torrläggning, igenväxning eller bebyggelse. På 16 sannolikt bortsprängd. På ett par lokaler är försvinnandet mera gåtfullt, nämligen 8 och 15, där strandbete alltjämt upprätthålls. Sammanhänger med Mälarens reglering?
Lokaler
Recenta/troligen recenta lokaler:
Skogslåglandet: Sala 1 Nära AB Kalkbacken, torr örtbacke 1918 (Dahlgren, UPS). Kan finnas kvar i trakten. 2a-c Solbo- och Kullsbohällarna; Krackelbacken; i kalkhällmarkssvackor (E. MARKLUND 1975b). - Nedre Bergslagen: Guldsmedshyttan 3 Dyrkatorpet [1950–60-talet] (Björkman manuskript). Viker 4 Älvhyttan (Vargsand), fuktig ängssänka 1951 (I. Anderberg, UPS) - (LINDSTEN 1956). 5 Näsmarkerna NV Röjängen, "på ett fåtal ställen i skogarna" (PERSSON 1963).
Utgången:
Mälarområdet: 6 Kolbäck s:n (Iverus 1877). Kungsåra 7 Kungsåra s:n (A. E. Luhr enligt WALL 1852) = Stora Kvistberga i Sjöhagen 1886 (A. E. Luhr, S). Den enda ej skogbärande strandmarken S Stora Kvistberga utgörs av övergiven åker, dominerad av kvickrot 1977(!). 8 Sundängen, våtäng nedanför Kilinstorpet 1900 (A. Johansson) -45 (WALLDÉN 1955, 1956b). 9 Kärrbo s:n (A. E. Luhr enligt WALL 1852). 10 Munktorp s:n (IVERUS 1877). 11 Rytterne s:n (IVERUS 1877). Västerås S "Västerås" 1904 (E. Olsson, VÄ; G. Karlman, GAR): 12 Biskopshagen (Åkerman manuskript 1846). 13 Kungsängen (Åkerman manuskript 1846) - TROILIUS 1860: särdeles ymnigt). 14 Viksäng (Åkerman manuskript 1846) - (WALL 1852) -80 (C. H. Johansson, GB, JOH) -1916 (Wollert, LD, S, UPS) -28 (Wollert, VÄ) -32 (foto av Wollert, visande sammanhållet bestånd i lågvuxen ängsvegetation; VÄ). 15 Ängsösund, hagen V bron, fuktäng 1938 (ALVÉN 1950: massvis; ALV) -50 (WALLDÉN 1955). Förgäves sökt av mig alla år 1973–79.
Skogslåglandet: Sala 16 Nära gruvan 1891 (Danielsson, S) -1905 (DAHLGREN 1911; LD) -18 (DAHLGREN 1923: Strå kalkbrott; LD, S).
Nedre Bergslagen: Norberg 17 Klackberget (WALL 1852) -1915 (SAMUELSSON 1923a) -27 (Ohlin, S). Växte förmodligen i dåvarande Primula farinosa-äng nedanför berget, nu fotbollsplan, P-plats osv.