26; sällsynt; flertalet förekomster recenta. Dels på mycket näringsrik (saltrik) mark vid igenväxande sjöar eller sjödelar i landskapets lägsta trakter, dels i vissa typer av kalkkärr och eutrofa källkärr. Ovan Mälarslätten kalkbunden. Skandinavisk huvudutbredning sydlig men åtskilliga fynd i mellersta Finland. På kalklokaler, såvitt kan bedömas, härdig i hela Västmanland. Utbredningstyp: S10.
Första fynd
WALL 1852 så som Aspidium thelypteris (lokal 4 samt Kärrbo och Kungsåra socknar, säkerligen = lokal 5, 6).
Ekologi
Idiokorofyt. Föga hemerofil. Ekologi lik Dryopteris cristatas: eutrofa, växelfuktiga, limnogena alkärr och liknande sumplövskog (Mälarslätten); källmatade (4, 6) eller kalkpåverkad, geogena eller limnogena d:o (övriga regioner samt 2). På 15 t.ex. i små björk-sälgkärr i blandskogssänkor. Trädlöst, limnogent kalkkärr på 19: Carex elata-Potentilla palustris-Calliergon giganteum-samhällen.
Ståndorterna i regel potentiellt naturliga, många i Mälarområdet dock primärt påverkat av sjösänkning och dikning (så som 1, 3, 5, 8, 9). Den dikade alskogen på 3 snarast euhemerob. Frågan infinner sig, huruvida dessa sjöanknutna silikatförekomster i själva verket har sin förutsättning i ingreppen. Den syns ha blivit besvarad av WELINDER (1973), enligt vilken arten i tidig, förhistorisk tid ingick i liknande men opåverkad vegetation Deltog sålunda, enligt pollenanalys, i Solingsmyrans ombildning från avsnörd, grund insjö till kärr omkring 4000 f.Kr. Vid Södra Västmanlands sänkta sjöar därmed troligen reliktapofyt.
Kräver, liksom Dryoteris cristata, näringsrikt, mycket väl neutraliserat substrat. Halvskugga- skugga (-nästan öppet ljus: 19).
Ofta tämligen stora, sammanhållna bestånd.
Lokaler
Mälarslätten: Arboga 1 Frösshammar [vid Hjälmaren] 1955 (Almquist). 2 Kalkugnsbergsskogen, Östra kärret (Källängen) [se vidare Dryopteris cristata] 1890 (Tärn. enligt SAM. 1923a; JOH) MALMG. 1972a). 3 Molön 1955 (Almquist) (S. MARKL. 1976a) -78(!: dikat alkärr, ymnig). Badelunda 4 †Anundshög, källkärr vid åsen (Tibble; "Jutekärret" enligt W.) (WALL 1852) -1889, 95 (C. H. Joh. enligt SAM. 1923a; JOH) 1925 (WoII., VÄ). Se ortnamnförklaringen lrsta/Kärrbo 5 Angsjöns O-strand, sumplövskog (WALLD. 1955)-73(!). Kungsåra 6 †Kilsta mosse 1902 (Svedberg, SBG). Näsby S 7 Hunstorpssjön (SJÖSTEDT 1958). Rytterne 8 Boasjön 1947 (Walldén) -72(!: riklig i Västra strandalkärren + sparsam i sjöns gungflyvass). Säterbo 9 Findlaviken 1955 (Almquist). Tortuna 10 Andsjön 1952 (Walldén). Ängsö 11 Slottsparken [vid dammen] 1945 (Walldén) (†). Ej återfunnen, kanske utgången genom ingrepp(!). 12–14 Sumpmark innanför Grisfjärdens NV-spets; Sjöslätten Ö-ut, skogskärr; Stora Långholmen 1952 (Walldén).
Skogslåglandet: Sala 15 Gruvan (DAHLG. 1923)-76--78(!: Karl XI:s schakt SV-ut + strax S Tistbrottet: se ovan). 16 Nyberg (Kattkärret; nära Mellandammen; strax V nya vattentornet) 1914 (WOLL. 1916: ganska riklig; LD, VÄ) -18 (DAHLG. 1923; LD) (E. MARKL. 1975b: litet bestånd). 17 (†)Stampers (DAHLG. 1923).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 18 Limbergstjärn 1959 (Lindberg). 19 Skattjärnen, strandkärr i NV 1976(!). Se ovan. Guldsmedshyttan 20 Nybergsgruvan [1960-talet] (Björk manuskript). 21 Stubbre [1940-talet] (Schiöler). Norberg 22 Silvtjärns kalkalkärr, riklig 1957 (NORDIN 1959) -74(!). Ramsberg N 23 Kårberg 1952 (Walldén). Viker 24 Erntorpet 1955 (I. And.). 25 Näsmarkerna, flerstädes 1955 (I. And.) (HAK. 1961) (PERSS. 1963). 26 Älvhyttan (Vena; Venakärret) (BINN. 1921)-55 (I. And.).
[Föga trolig med hänsyn till ståndortsförutsättningarna är en lokal hos EK (1966): Ramnäs: S. Nadden. - Strax utom området funnen nära Sirsjön (Närke, Götlunda) 1892–1974. Av en samlare anförs på ett ark "Tjurlången" så som mera bekant namn, vadan SAM. (1923a) förlagt lokalen till Västmanland (Arboga).]
