korsandmat
Lemna trisulca
Mer information om arten

Tämligen allmän i Mälarområdet (möjligen allmän i Mälaren vid sorgfällig undersökning); högre upp spridd-tämligen sällsynt i Ö. Västmanland. En västlig lokal i Nedre Bergslagen (5). I förhållande till bl.a. Lemna gibba och Spirodela (och även L. minor) förhållandevis köldhärdig (LOHAMMAR 1938b, 1940). Når via Norrlandskusten upp i Torne älvs omgivning, varför anhopning till Västmanlands Ö. del delvis måste antas bero på gynnsamma, trofiska förhållanden. Den västliga utpostförekomsten (i näringsrik damm eller dikningskanal) samtidigt knappast tillfällig - vittnar snarare om utebliven spridning mellan denna och Mälaren. Förmodligen förmår växten utbreda sig också i S. Västmanland: s nu fyndfattiga eutrofbygder, kanske också på enstaka, kulturpåverkade ståndorter längre in i Skogslåglandet. Utbredningstyp: S3.

Första fynd

POST 1844 (Köpingstrakten: passim). Sillén 1835 (Sala: Ekeby damm; LD).

Ekologi

Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Genom sin genomgående starka bundenhet till kulturpåverkade omgivning i nutiden närmast helt synantrop. Vattenväxt, vanligen på grunt vatten, nedsänkt på olika nivåer. Till skillnad från L. minor ovillkorligt beroende av uttalat eutrof omgivning Överensstämmer där ekologiskt med Spirodela, liknar L. minor (ej i alkärr och strömmande vatten).

Blommande på lokal 3 1950 (Lohammars manuskript). Ingen nämnvärd, pågående spridning känd.

Lokaler

Utpostlokaler:

Skogslåglandet: Västerfärnebo 1 Hörnsjöfors 1947 (Walldén). 2 Islingby fuktängar kring Svartån, diken (CORNER & MARKLUND 1975). 3 Knipkällans källdamm 1950 (Lohammars manuskript) -77(!). 4 Knutshyttan, källdammen vid åsen, ymnigt 1977(!).

Nedre Bergslagen: Nora N 5 Älvstorpet 1948 (Walldén).

Små T.o.m. 1944. Stora Fr.o.m. 1945. - Förmodl. vanligare i Mälaren än som framgår av kartan.