Allmän på Mälarslätten och i Skogslåglandets kulturbygder; mestadels tämligen allmän(-spridd) i Nedre Bergslagens d:o; glesnande mot Övre Bergslagen Skälet till sistnämnda möjligen bl.a. ogynnsamt temperaturklimat, kanske också oligotrofa förhållanden och i någon mån ofullbordad spridning Utbredningstyp: S1.
Första fynd
POST 1844 (Köpingstrakten: allmän).
Ekologi
Epökofyt. Inom sitt huvudutbredningsområde ännu nästan konstant på vissa näringsberikade, euhemeroba ståndorter, främst omgivning av gödselstäder och äldre ekonomibyggnader samt välgödslade land. Också i åkrar fortfarande ganska vanlig, huvudsakligen i kanterna, ehuru - enligt författarens minnesbilder - överallt starkt minskad, både till frekvens och individmängd, sedan 1960-talet. Sporadisk och mer eller mindre ovaraktig på annan, mindre näringsrik ruderatjord (gräsmatts- och diverse andra jordblottor, vägkanter m.m.). Liksom S. arvensis mycket sällsynt (mer eller mindre tillfällig) i torrängsvegetation (endast på markhällar).
Torr-frisk, näringsrik, humushaltig och gärna finpartikelrik, euhemerob mineraljord. Mera nitrofil än föregående. Ljusälskande.
Xenofyt. Arkeofyt. Minskar som åkersynantrop genom kemisk bekämpning.
Lokaler
Kända förekomster i Övre Bergslagen: Hjulsjö Bredsjö, potatisland 1976(!). Hjulsjöby (BINNING 1921) Hällefors Bruksträdgårdarna 1956 (Almquist). Sikfors bruk i åkrarna 1958 (Lindberg). - Säkerligen förbisedd.