[Ca 60]; veterligen tämligen sällsynt, huvudsakligen i skogsbygdernas kultur- och lågområden; förr även flerstädes på Mälarslätten Som arten ofta förekommer helt lokalt i små, begränsade bestånd, kan den antas vara förbisedd. Utbredningstyp: N2? (fdN I 1. U).
Första fynd
LINNE 1745a såsom Subularia (Kolbäck: Strömsholms källa).
Ekologi
ldiokorofyt. Något hemerofil. lsoetidsamhällen på vegetationfattiga, låglänta, tidvis översvämmade stränder eller på grunt vatten i lugnt läge i eutrofa-tämligen oligotrofa sjöar och vattendrag.
Mineralunderlag, oftast moigt-sandigt, om konkurrensförhållandena medger även lerigt.
Skyr ej eutrofa förhållanden och förekom under 1800-talet, gynnad av betning och därav betingad låg grad av igenväxning, flerstädes vid Mälarens stränder (jfr Ranunculus reptans och Limosella). Tycks i vår tid saknas där liksom i Östra Västmanlands slättsjöar. Skälet nog kraftig igenväxning med täta vassar och tät strandvegetation I hur hög grad vattendragens förorening nedsatt dess vitalitet är osäkert. UOTILA (1971) har påvisat den i en starkt nedsmutsad, finsk sjö.
Främjades förr på några lokaler av dämning i vattendragen och har/tycks ha gått ut i flera fall, sedan bruks- och kvarndämmen rivits/brustit och vattnet återtagit ett strömmande lopp. Ex.: Hed: Nyhammar och mellan Nyh:r och Bernshammar 1899 (Svedberg enligt SAM. 1923a; LD, S)-ca 1920 (Lorichs) - jfr Elatine triandra; Norberg: Smedjedammen vid Olofsfors 1850-talet (N. A. Joh. manuskript); Skinnskatteberg: Skinnskattebergsån (HIS. 1832b); Östanforshyttan (Svedberg enligt SAM. 1923a).
Lokaler
Mälarslätten: Björskog Grönö på öar i Hedströmmen (Svedberg enligt d:o). Kung Karl Kungsör 1863 (Widmark, VAS) -87 (Porat enligt SAM. 1923a). (†)Sandskogshagen [i Arboga.ån] (Svedberg enligt d:o). Kolbäck Linnekällan (Strömsholms källa) (LINNE 1745a). Kungsåra -Kärr-lrsta På Mälarens stränder (TROIL. 1860). Köping Kalvskär; lögstället i ån 1842 (Post manuskript c). Näsby S Väringen vid Hinseberg (SERNANDER 1901). Rytterne Nyckelön 1919 (Lindm. enligt SAM. 1923a; S). Västerås Svartån (TROIL. 1860). Ängsö Berg 1880 (A. E. Luhr, LUHR). Spånsundet 1885 (A. E. Luhr enligt SAM. 1923a). - De flesta av dessa platser är ofta besökta och undersökta under 1900-talet utan återfynd.
