Salix repens L. subsp. repens - Krypvide
I Bergslagen och Skogslandet allmän-tämligen allmän Även på Mälarslätten förr vanlig (POST 1844, Åkerman manuskript 1846, TROIL. 1860), nu spridd-traktvis tämligen sällsynt Osedd inom Ridöarkipelagen av KERS (1978). Utbredningstyp: N1 (fdU).
Salix repens subsp. argentea x Salix repens subsp. repens
[13]; sannolikt tämligen allmän-spridd. Regelbundet förbisedd eller misstolkad före 1970-talet, urskild blott av Eng., B. Floderus och !. (Enligt B. FLOD. [1931] mycket allmän i Sverige, "allmännare än stamarterna". Knappast så i Västmanland.)
Första fynd
Salix repens L. subsp. repens - Krypvide
HIS. 1831 så som Salix fusca ß repens (Skinnskatteberg s:n).
Salix repens subsp. argentea x Salix repens subsp. repens
Förut inte medvetet publicerad från Västmanland men inbegreps kanske i Salix repens y argentea hos TROIL. (1860) (Västeråstrakten: tämligen allmän). Jfr anmärkning under Salix repens subsp. argentea. Först påvisad 1875 (lokal 13).
Ekologi
Salix repens L. subsp. repens - Krypvide
ldiokorofyt. Mycket hemerofil. Myrkantsamhällen, främst i och nära fastmarksövergångar. Mineralstrandsamhällen i mesotrof-oligotrof omgivning (mellan och övre geolitoralen). Sumpskogssamhällen av våt örtstarrtyp och liknande.
Ofta apofytisk: Betad/obetad fuktängs- och fukthedsvegetation Fuktiga-nästan friska, euhemeroba ståndorter som stig- och skogsvägrenar, diken, grustagsbottnar; i områdets övre delar någon gång på tämligen torra dylika: Västra Skedevi: Krampens station, nedlagt spår, riklig 1974(!). Annars - frånsett i bandiken - av ringa betydelse som järnvägsväxt.
Tämligen tunn-tunn, föga sur kärrtorv; fuktängsmull och fuktig-nästan frisk(-N-ut ibland torr), vanligen humusrik-mullartad, euhemerob mineraljord av skiftande textur. Svag skugga-öppet ljus. Tämligen konkurrenssvag. Betes tålig vid måttligt starkt betes tryck.
På Mälarslätten i vår tid främst i anslutning till barrskogsområde. Förmodligen starkt reducerad i denna region under 1900-talet genom uppodling och torrläggning.
Salix repens subsp. argentea x Salix repens subsp. repens
Ekologi förmodligen i huvudsak som Salix repens'.
Lokaler
Salix repens subsp. argentea x Salix repens subsp. repens
Mälarslätten: Arboga 1 Landskogskärret [S Nytorp] 1946 (Kjellmert s.n. Salix repens subsp. arenaria, GB, UPS; det. Blom 1947 respektive !). Björksta 2 Spännars V-ut, fuktig ängsren 1977(!, UPS). Ervalla S 3 Ervalla station N-ut 1901 (Svedberg s.n. Salix repens, S; det. B. Floderus 1935) -17 (Eng. så som sådan, S) -22 (B. Floderus så som sådan, S; conf. Grapengiesser 1939) -23 (Eng., GB, S). Västerås 4 Djäkneberget 1925 (Ohlin s.n. Salix repens, GB; det. Blom 1932). Ängsö 5 nära prästgården 1886 (A. E. Luhr s. n. Salix repens x nigricans, S; det. B. Floderus 1935).
Skogslåglandet: Fläckebo 6 Fläcksjön, strandäng 1976(!, UPS). Gunnilbo 7 Sundsbro 1898 (Ahlfv. s.n. Salix repens, S; det. B. Floderus 1935). Karbenning 8 Karbennings station 1917 (Eng. så som sådan, S). Odensvi N 9 Torp NV Kölsta 1977(!).
Bergslagen: Grythyttan 10 Loka, kärräng 1918 (Segerström s.n. Salix repens, S; det. B. Floderus 1935). Hällefors 11 SV Silverknuten, längs kanten av anlagd kärrstig 1976(!, UPS). Västanfors 12 Skeppmora 1916 (Eng. så som sådan, S). Viker 13 Vikersvik 1875 (Reut. s.n. Salix repens, GB; det. Blom 1932).