9; funnen upp till Övre Bergslagen, nu mycket sällsynt, Veterligen endast två à tre recenta lokaler i Västra Bergslagen (7–9). I Sverige sydligt suboceanisk; som synantrop tydligen fullt härdig på passande ståndorter t.o.m. Nedre Bergslagens lågområde Ovan Mälarstränderna kalkbunden. En förutsättning för förekomst i en östlig Mälarstrandäng (lokal 1) var kanske, förutom särskilt gynnsamma markförhållanden, förhållandevis optimala klimatförutsättningar. Utbredningstyp: Kalk (fdS10).
Första fynd
Iverus 1875 (lokal 6).
Ekologi
Epökofyt. Frisk-svagt växelfuktig, tämligen lågvuxen ängsvegetation på kalkrik lera-finpartikelrik morän; i silikatområdet enbart(?) (växel)fuktig d:o på väl neutraliserad, saltrik gyttjelera (lokal 1). Svag skugga-öppet ljus. Uppenbarligen mycket slåttergynnad-nästan slåtterberoende. Konkurrenssvag.
Den tillbakagång, som nu tycks vara ett faktum, torde i samtliga fall bero på ändrad markanvändning: från slåttermark till hårt betad hagmark (1), igenväxning (3, 4, 6?), bebyggelse (5?) osv. Tål annars (nätt och jämnt?) lätt betestryck (sett i Skåne!). I Björskogsnäs förr under slåtterskedet på vissa ängsstycken i månghundratal, för nuvarande (vid reservatsslåtter vart tredje år) mycket sparsam (Em. And., Bj:näs, 1976).
Xenofyt och akolutofyt? Sannolikt arkeofyt. Vid Mälaren kanske en sista kvarleva sedan kustskedet.
Mycket sårbar.
Lokaler
Mälarområdet: Kungsåra 1 Nedanför Kilinstorpet, [f.d. slåttad] strandäng (WALLD. 1956b: numera hårt betad lokal; WALLD. 1958c)†. Aldrig återfunnen under 1970-talet(!). Walldén i brev 1974: "Den lilla ängen nedanför gården, där Ophioglossum vuxit, torde också ha fått för mycket av husdjuren." Jämför Gentianella uliginosa: samma lokal.
Skogslåglandet: Sala 2 †Gamla hyttan [1880-talet] (Hedbom manuskript). 3 Vid gruvan 1897 (Wollert, VÄ) (LEN. 1888)†. 4 Gudmundstorpet + Kalkbacken (DAHLG. 1911)†. 5 (†)Nöthagen (Gravhagen) N-ut, "något fuktig gräsmark i barrblandskog, riklig å en begränsad yta" 1942 (Deg., LD). T.o.m. 1940-talet fanns på sagda plats hävdade s.k. slåttertäppor. Dessa nu bebyggda. (Uppgifter av ortsbo, 1978.) Utan framgång sökt av mig i diverse ängsgläntor kring villatomterna. 6 "Sala Prostgård åt Druvelundssidan" (Iverus 1875, 1877) -ca 1900 (DAHLG. 1911, 1950: "strax utanför prästgården")†.
Nedre Bergslagen: Grythyttan 7 Björskogsnäs [1919 enligt opublicerade anteckningar av Sam. i S] (A. Fredga enligt HOLMBG 1922) -76(!). Guldsmedshyttan 8 "Mårdshyttan" [kalkområdet mellan Usken och Fanthyttan], sparsam på ett ställe [1940-talet] (Schiöler). Viker 9 Stora Älvhyttegården (AND. 1973: nära Venakärret) (EKH. 1975, 1979: på ängen bakom gården).