Frekvens och utbredning på Mälarslätten och i Skogslåglandet ungefär som M. alceas och M. alcea x moschatas. Till skillnad från dem också flerstädes i Bergslagen (t.o.m. Ljusnarsberg). Huruvida detta beror på bättre klimathärdighet eller på att just M. moschata av gammalt kommit att omhuldas vid bergsmansgårdarna, är okänt. Trolig utbredningstyp: S1.
Ännu betydligt vanligare i SV-Sverige än M. alcea, som helt saknas bl.a. i Värmland (HULTEN 1971). Utbredning gränser i Norr ungefär desamma. Förmodligen har odling av M. moschata varit intensivare än M. alceas i de område, där den förra dominerar som vildväxande, kanske också i allmänhet börjat tidigare. Samma förhållande troligast för Bergslagens del. På grund av sammanblandning med M. alcea x mochata låter sig förloppet för nuvarande inte närmare rekonstrueras.
Första fynd
LINNE 1747 så som Malva montana (Nora: " midt emot Gården Bärgsängen, som kanske torde kommit utur Trägården"). LINNE 1755 så som M. moschata ("in Wessmannia ad Nora").
Ekologi
Epökofyt. Ekologiskt lik M. alcea. Tycks liksom denna ha börjat förvildas i större skala först under vårt sekel (tre lokaler hos Iverus 1877).
Lokaler
Av mig osedda förekomster upptas med förbehåll för eventuellt sammanblandning med M. alcea x mochata:
Enbart skärblommig:
Mälarslätten: Arboga Anneborg 1977 (Löfg.). Koberg (Frid.)†. Stadens område N ån flertalig (LÖFG. 1976a, 1977b). Björskog Borsingsby 2 (Ham.). Hallstahammar S Brukets äldsta industriområde; Fredhem, utkastställe; Gamla herrgården (MALMG. 1970). Hubbo Sörby vid banan 1960 (Almq.). Kung Karl Runsten 1954 (Ham.). Kolbäck Strömsholm 1841 (Hamn., LD) - (Lundm. enligt SAM. 1925: Stuteriet) t. Malma S Kolsva vid vägen 1958 (Ham.). Munktorp S Avhulta (Iverus 1875). Rytterne Kyrkogården (Lundm. enligt SAM. 1925) -25 (Öberg: vid kyrkskolan)†. Skutterön vid torp (Lundm. enligt SAM. 1925). Tillberga S Hedensbergs herrgård (TROIL. 1860)†. Säterbo Göshult; Johannisberg (Ham.). Torpa Hagsta 1951 (Ham.). Tortuna Raskbacken, vägkant (Almq.). Västerås-Barkarö Ängsnäs gård (KERS 1978). Västerås S Hamnen 1925 (Woll. 1930; VA)†.
Skogslåglandet: Ervalla N Ervalla gård 1925–26 (Lundm. manuskript). Tingstorp 1928 (Lundm. manuskript). Gunnilbo Rölö 1957 (Ham.). Uggelbo 1958 (Ham.). Hallstahammar N Riset, ödetomt (MALMG. 1970). Hed Bernshammar 1916 (Lor. enligt SAM. 1925)†. Lillsvan V-ut 1975 (J. Lindberg). Kumla Tärna folkhögskola, 1 grupp på vägkant 1956 (Almq.)†. Lillhärad Häljebo, vägkant 1953 (Nordin). Odensvi N Kvarntorp 1957 (Ham.). Älvsnäbben 1960 (Ham.). Ramsberg S Backtorp; Glyfsån; Vrethammar [1950-talet] (Ham.). Torpa 1957 (Sundh.). Sala Fallboäng, ödetomt 1937 (Almq.). Näbben 700 m Sydöstra Viksberg, vid gärdesgård 1950 (Mor.). Sala 1898 (Woll., VÄ). Prästgården V-ut; Stentorp; tegelbruket (DAHLG. 1911).
Nedre Bergslagen: Grythyttan Björskogsnäs (C. E. Carlsson enligt SAM. 1925)†. Loka stationsby 1976(!). Guldsmedshyttan Flögfors; Storå hytta; Vasselhyttan 1958 (Sundh.). Storå 1976(!). Nora N Bergsäng (LINNE 1747: se ovan). Norberg Fågeltäppan 1889 (A. Olsson enligt SAM. 1925).
Övre Bergslagen: Ljusnarsberg Stjärnfors nära bron, några exemplar från kaffetorpet 1976(!). Ställdalen (LIND. 1960).
Både skär- och vitblommig:
Mälarslätten: Hallstahammar S Västra Kristineberg (MALMG. 1970). Näsby S Vanneboda 1953 (Almq.).
Skogslåglandet: Hed Jönsarbo, flertalig i utkanten av gårdstomt 1975(!). Sala Silvköparens hpl, banvallen, 10-talet varav 1 vitblommig 1976(!).
Endast vitblommig:
Mälarslätten: Arboga Jädersv. 1974 (Löfg.). Kolbäck Gränby vid landsvägen 1954 (Almq.). Torpa Östra Åby, ruderatäng vid banan, riklig 1977(!). Tortuna Kyrkbyn 1926 (Ohlin, GB)†.
Skogslåglandet: Karbenning Snytens station, fl. vid spårområdet 1976(!). Malma N Kolsva N-ut, utfyllnader i dalsluttning, 2 exemplar 1971(!).
Bergslagen: Västanfors Västanfors samhällen (vid Saabverkstaden), utfyllningjord flertalig 1975(!) Hällefors Hällefors stationsområde, sparsam 1976(!).