4: självsådda småträd sedda på Mälarslätten: Hallstahammar S Fjällstaborg i bryn, 6 m högt träd; Norrkvarnsarkipelagen, lundbrink mot Kolbäckaån strax nedanför f.d. Hallsta herrgårds gamla kastanj, några 2–8 m höga buskar och träd; Åsby parklund vid Skanssjön, 2 ca 3 m höga buskar (MALMG. 1970). Västerås S 300 m N Skerikebron, lundartad brant mot Svartån invid Västra åpromenaden, 2-stammig, 2 m hög buske (sannolikt tynande på grund av tilltagande, tät överväxning) 1978(!).
Småtelningar enligt Almq. 1956 i Ramnäs: Kyrkåsen och Hallstahammar N: Trångfors. Åtminstone på sistnämnda ställe utdöd som vildväxande Så också i Kolbäck: Yllesta och Rytterne: Tidö, där den uppgavs vara "förvildad " av Iverus (1877).
Ekologi
Efemerofyt. Självsår sig och överlever småplantstadiet i betydligt mindre omfattning än Fagus sylvatica, till synes endast på kulturpåverkade ståndorter; då helst på lövmull i välbevattnat läge.
Ergasiofygofyt. I Västmanland odlad sedan 1700-talet, t.ex.: "Uti alla Trägårdar [i Nora Bergslag] är en ymnog tillgång af Vin- och krusbär, och vid Knutsberg en ganska vacker Alle med vilda castanier, som Bergmästaren hämtade 1779 ifrån Hjelle vid Hjo." (BERGENSKIÖLD 1784.) HIS. (1832b) nämner den planterad vid Skinnskattebergs bruksherrgård. I Västeråstrakten "allmänt planterad" enligt TROIL. (1860). Som prydnadsträd härdig t.o.m. Övre Bergslagen: Ljusnarsberg: Södra Bredsjön, grovt träd vid landsvägen 1976(!).