fårsvingel
Festuca ovina
Mer information om arten

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Första fynd

HISINGER 1831 (Skinnskatteberg s:n).

Ekologi

Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Kalkklippängssamhällen (vanlig). Pinus-Juniperus-Brachypodium pinnatum-samhällen på torr kalkmorän, t.ex. Nora, Norberg, Sala, Viker(!). Silikatklippängssamhällen, påverkade av lövfall eller i strandmiljö (i vår tid mestadels kulturpåverkade). Apart, potentiellt naturlig ståndort: oligotrof blockstrand: Norberg: Stensjön(!).

Mest som apofyt, främst i all hemerob torrängsvegetation (i hela området 70 %-ig närvaro, än högre på Mälarslätten) och på talrika, vanligen torra, euhemeroba ståndorter.

(Frisk-)torr, måttligt sur- alkalisk mull/rendzina; frisk-torr, humusrik eller humusfattig, euhemerob mineraljord. Underlag växlande. Ljusälskande. Betesgynnad.

Variation

En av artens adventivraser uppmärksammad i Malma S Åsby 1958 (Almquist): "Enligt Hylander som sett exemplar, är det --- en adventiv form av F. ovina. Densamma, som saknar systematisk beteckning, uppträder ibland jämte Poa chaixii och har tydligen införts med samma gräsfrö." (Almquist i brev till Hamrin 1958.)