tall
Pinus sylvestris
Mer information om arten

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Några märkesträd:

1) Fäbotallen: Växte intill 1954, då den fälldes av en svår januaristorm, på Fäboudden nära Ljusnarens Västra strand i Ljusnarsberg. Mätt 1917 (HULT 1918, SWEDERUS 1930): Höjd 24 m, stamomkrets 1,3 m ö.m. 3,64 m. Uppskattad ålder 380 år. Stamomkrets 1954, enligt uppgift å foto, förvarat å Laxbrogården, Ljusnarsberg, 4,20 m i "brösthöjd". Ett segment från stammens mittre(?) del (med omkrets av 335 cm[!]) förvaras också på Laxbrogården. Det har ca 255 årsringar. Trädets ålder möjligen ca 300 är. Av segmentet framgår, att två småstammar tidigt införlivats i huvudstammen (utan att dennas regelbundna omkrets nämnvärt förändrats).

2) Ranstatallen i Kumla: Ransta: Stamomkrets i "brösthöjd" 304 cm (ABR. & WALLSTEN 1979).

3) Grönhultstallen Ö landsvägen vid Grönhult i Kung Karl: Stamomkrets 291 cm i "brösthöjd" (S. MARKL. 1976b).

4) Rustorpstallen vid landsvägen 400 m S Rustorpet i Ljusnarsberg: Stamomkrets 1976 290 cm 1,3 m ö.m(!). Fridlyst. Blixten har gått genom stammen, varigenom dess basala del är urgröpt. - N om denna i gammal barrskog flera grova tallar (visade av P. Carlss., Ställdalen); den grövsta av mig sedda 285 cm/ 1,3 (1976).

5) Finnåkerstallen i Fellingsbro N vid Finnåkers f.d. bruk: Ca 3,5 m i "brösthöjd" 1977 enligt Löfgren

6) Tall S Simstadion efter kanalen i Hall: Stamomkrets 260 cm 1,5 m ö.m. 1970 (MALMG. 1970).

Andra, för vilka inga aktuella måttuppgifter föreligger: Brudgumstallen vid gamla landsvägen nära Högfors i Karbenning (se FOLLMER 1932). Tunhemstallen mellan Holmsjön och Tvärtjärn samt Majastallen på Prästön i Ljusnaren, båda i Ljusnarsberg (uppgiftslämnare: P. Carlss., Ställdalen).

En av Domänverket fredad tall (Bf 13) V Färna bruk, 273/ 1,3 1975(!), tycks utgöra ett dubbel- eller trippelindivid (MALMG. 1976: Sk 51).

Första fynd

LOHMAN 1737 så som Tall (Arboga). Trädslaget nämns på åtskilliga kartor och i syneinstrument från 1600-talet, möjligen även tidigare.

Ekologi

ldiokorofyt. Hemerofil.

Variation

Av tallformer har uppmärksammats:

Form brachyphylla Wittr. - Kortbarrig tall: Lundby Fornborgsberget SV Johannisberg, 1 ex. 1937, senare (1940-talet] dött till följd av torka (Alvén manuskript 1; vid. T. Lagerberg). Västervåla Halvarsviken (Prästtorpet), "c:a 2 m hög tallbuske med ungefär 10 mm långa barr" 1948, 49, 52 (ALV. 1950; KJN, LD, UPS)†. Enligt sagesmän (1977) i nyssnämnda by upptäckte A. trädet vid besök hos släktingar där. Växte på ett berg strax S byn, dog ut efter torrår på 1960-talet Foton av trädet finns i en av gårdarna. - Till denna form hörde kanske också två av POST (1846) från köpingstrakten beskrivna småträd med 1/2–3/4 tum långa barr.

Form condensata Th. Fries - Kvasttall (busktall): Arboga Norlund, 1 ex. 1976 (Löfgren). Kungsåra Sandtorpet 300 m SÖ-ut, ett äldre träd 1977(!). Möklinta "Hökbergstallarna" nära Östervad, ca 200 m N vägen till Hällsjön i beteshage, 1 ex. 4 m h., ett annat 50 m N härom nu dött (fridlysta 1944) (ABR. & WALLSTEN 1979). Västerfärnebo s:n (J. E. Petterss. enligt TH. M. FRIES 1890; SYLV. i Holmbergs flora 1922). - För övrigt fem prickar berörande landskapets östra del på utbredningskarta hos ARNBORG (1946).

Form plicata L. - Bord- eller paraplytall: lrsta Hagalund nära ladugården i f.d. hagsluttning 1977(!). Västerås Västerås stad, Lustigkullag. 3, fridlyst 1920. - Formen torde vara något vanligare än som ovan framgår, sparad här och var kring äldre byar.

Form variegata Carrieres - Brokbarrig eller vitbrokig tall [med klorofyllfattiga årsskott]: Norberg Bjurfors kronopark nära Sågtorpet invid flottledskanalen, ca 3 m h. (SCHOTTE 1924b). Sala Nära gruvan vid Västeråsvägen 1942 (DEG. 1943a: ca 0,5 m h.; LD) (DAHLG. 1949: "fortfarande kvar (1948) och har nu nått en längd av cirka två m."). Skinnskatteberg †Nära stationen vid vägen till Malingsbo 1916 (Schotte enligt GEETE 1921; LD, UPS).