praktlysing
Lysimachia punctata
Mer information om arten

Ännu tämligen sällsynt (i Västra Bergslagen nu möjligen spridd). Synnerligen anspråkslös prydnadsväxt, vilken som vildväxande är härdig i alla regioner utan större anspråk på underlaget. Utbredningstyp: U.

Första fynd

Morander (1943–48) enligt DAHLGREN 1949 (lokal 22). Bror Ekstrand 1928 (lokal 28).

Ekologi

Epökofyt. Vanligen euhemeroba ståndorter nära bebyggelse: slänter, diken, tomtgränser, utfyllnad, avstjälpningsplatser m.m.; jämför nedan.

Frisk-tämligen torr, näringsrik-näringsfattig, humusrik eller humusfattig, euhemerob mineraljord av skiftande textur. Halvskugga-öppet ljus.

Ergasiofygofyt. I Sverige tämligen sent införd prydnadsväxt; upptagen som odlingsvärd av LAURELL (1841) men inte förrän 1870 (LILJA) publicerad som vildväxande (Skåne). Att den i slutet av 1800-talet var sällsynt i odling i Västmanland tycks framgå av, att A. E. Luhr, som annars aldrig samlade prydnadsväxter, utdelade den från Hagbyholms trädgård i Irsta 1885 ("in horto copiosissime", S). Under början av 1900-talet troligen fortfarande ovanlig. Före 1929 inte känd förvildad i Uppland (ALMQUIST 1929), före 1950 inte i Dalarna (ALMQUIST 1949) eller Värmland (HÅRD AV SEGERSTAD 1952). Fr.o.m. cirka 1950-talet stark uppgång i odling, därmed förvildad i större skala. F.n. en av Västmanland: s allmännaste prydnadsväxter. Saluförs fortfarande. Stadd i spridning. Bildar utbredda bestånd.

Lokaler

Mälarslätten: Arboga 1 Koberg, vid ödetomt 1976 (LÖFGREN 1976a). 2 Stora Ekbacken, flera grupper i N. lundbrynet 1977(!, visad av Löfgren). 3 F.d. Folkets park, kulturmark (LÖFGREN 1977c). Badelunda 4 Hälla (NV-ut), täktfyllnad 1977(!). Hallstahammar S 5–8 V. Kristineberg, snår kring utkast; Norrby, vägdike; Näs, grustag vid avstjälpning; Pettersborg, bryndike, tämligen riklig (MALMGREN 1970). Näsby S 9 Frövi 1959 (Hamrin)-80(!: flertal). Romfartuna S 10 Kitslinge, lövbryn vid tomtgräns 1977(!). Västerås-Barkarö 11 Mellan Enhagens och Ekbackens stugområde, dikesbrinken, par grupper 1977(!). Västerås S 12 Västgötegatan, gammal parkslänt 1978(!).

Skogslåglandet: Ervalla N 13–14 N. Klysna; Sjöboda 1980(!). Fellingsbro N 15 Finnåkers bruk, 2 m2 1977 (Löfgren). 16 V. Torvesta, parken 1978(!). Gunnilbo 17 Persbo 1960 (Hamrin). Karbenning 18 Nickebo, förvildad vid gård NÖ stationen 1960 (Almquist). Ramsberg S 19 Fänsäter [1950-tal] (Hamrin). 20–21 Gammelbo S-ut, vägbryn; Ramsbergs bruk NÖ-ut, skogsbrynslänt 1976(!). Sala 22 Skuggan, bakom ladugården 1943–48 (se ovan). Västra Skedvi 23 Kyrkan S-ut 1960 (Hamrin).

Nedre Bergslagen: Grythyttan 24–25 Invid Grythytteheds gård, skuggigt, ymnigt; Stora Barken, kalkvarpsbryn 1976(!). Guldsmedshyttan 26 Vid vägen Storå-Stråssa [1950-talet] (Hamrin). Järnboås 27 Tolvsbörd 1976(!). Nora N 28 Pershyttan, stenbacke, förvildad 1928 (B. Ekstrand, BRODD). 29 Åshyttan, broslänter 1978(!). Norberg 30 Fragg S-ut, vägmotet i diken 1974(!). Romfartuna N 31 Håkansboda [1950-talet] (Hamrin). Skinnskatteberg 32 Östergruvan, tomtdike 1975(!). Viker' 33 Knapptorpet, kulturgräns vid vägen 1976(!).

Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 34 Grönalund längs landsvägen, ymnigt 1976–78(!). 35–36 Kopparberg flerstädes vid ån; d:o S-ut, vägbryn 1976(!). 37 Ljusnarssund, förvildad (LINDBLAD 1960). 38 Stjärnfors V-ut, vidsträckta bestånd i slänt mot riksvägen (nära torpet) 1976(!).

[Nära Busktorpet i NV Skinnskatteberg, cirka 25 m in i Dalarna: cirka 20 ex. i häggsnår i bäckslänten; skuggform med förlängda bladskaft, slutligen delvis blommande 1975(!).]