HISINGER 1828 (Skinnskatteberg s:n).

Den nästan fullständiga frånvaron i SÖ motsvaras av liknande sparsamhet i de naturgeografiska besläktade delarna av centrala Uppland. Spridningsluckan något svårförklarad, då de vegetationstyper, där den trots allt finns, inte är lika ovanliga. Möjligen ofullbordad spridning. Borde å andra sidan ha kunnat göra sig gällande medelst vindspridda frön under slåtterskedet men var då lika sällsynt, t.ex. på Mälarslätten (endast Badelunda: Björnön hos WALL 1852). Möjligen hämmad nedom Bergslagen av låg humiditet.

Idiokorofyt. Mycket hemerofil. Skiftande ängsskogssamhällen på fuktig-tämligen torr mark i kalkområdet. Källkärr- och kalkrikkärr-myrkantsamhällen, vanligen på fastmattstuvor i och nära fastmarksövergångarna. Ett 10-tal potentiellt naturliga kalkkärrförekomster kända.

Utanför kalken måhända ursprunglig i snarlika, örtrika ängslövskogssamhällen, dock endast på svagt genomsilad/växelfuktig, möjligen frisk mark: Corylus(-Quercus)-samhällen (5, 13, troligen 3, 4), Alnus(-Picea)-Prunus padus-samhällen (8, 12, troligen Linde S: Gusselby, bäckdal 1956, Almquist). Nyssnämnda ståndorter i regel mer eller mindre ofullständigt stabiliserade efter tidigare kulturskeden men kan antas behålla Listera ovata i senare faser. På 2, 12 dock till synes ovaraktig.

Var förmodligen liksom Gymnadenia m.fl. karakteristisk apofyt i Bergslagens - ovanlig sådan i övriga regioners - lövslogar. Lever fortfarande sparsamt kvar men torde med fortsatt, allmän igenväxning komma att minska ytterligare i silikatområdet. Kvar t.ex. i Västanfors: Högbynsluttningens f.d. hassellänge (MALMGREN 1975: Fa 10).

På hemeroba ståndorter f.ö. inskränkt till kalkområdet, där den liksom Gymnadenia, Coeloglossum m.fl., är stabil: omgivning av kalkbrott, skogsgläntor, fuktig slig; även vägrenar och -diken. Längs grusvägrenar t.ex. i Viker: Alvlångenområdet(!) och Ljusnarsberg: Lilla Kumlan-torpet S-ut(!). Från fasta spridningshärdar i kalktrakter sprider den sig - troligen tillfällig - till närbelägna silikatdiken. Järnvägsväxt på banvall vid Nubbtorp i Ljusnarsberg 1976 (Lilla Stångberg). Gruvvarpshaltig?

Genomsilad/svagt växelfuktig-tämligen torr kalkmull/rendzina; välbevattnad-genomsilad silikatlövmull på näringsrikt underlag; synnerligen välneutraliserad, väl genomluftad kärrtorv. I kalktrakter torr-fuktig, euhemerob mineraljord. Skugga-öppet ljus. Beteskänslig. Slåttergynnad.

Bofast i kalkområdet och kanske vissa lundar i lågtrakter, annnars generellt minskande till följd av betning och igenväxning. Ett ex. på en icke kalkgynnad lokal, där arten bevisligen länge hållit sig kvar, är den ovannämnda Gusselbydälden, troligen identisk med " Ahlbäcken" i Wall manuskript (1850-talet]. Ett annat Högbyn-lokalen, likaså känd av WALL (1852). Ofta fåtalig, i kalkgynnade lägen dock ibland 100–1000-tals exemplar.

Form "trifoliata " (med tre mellanblad): Viker Älvhyttan 1951 (Fridell, ARB, KJT). - Form "quadrifoliata": Norberg Klacken [mitten 1800-talet] (P. A. Timm, TIMM).

Nedanför Bergslagen och N. Linde följande iakttagelser:

Mälarslätten: Arboga 1 Källängen (Kalkugnsberget, Ellholmen) 1860 (O. G. Blomberg, LD) -1972 (MALMGREN 1972a: Kalkungnsbergets N-sluttning i gles tallskog, sparsam). Badelunda 2 Björnön (WALL 1852)(†). Kung Karl 3–4 Karis hage [500 m Ö Sand skogstorp]; Smedtorp 1956 (Hamrin). 5 Sandskogshagens lund, V om det genom röjningsvård förstörda reservatet, lundglänta, sparsam 1977(!). Medåker S 6 ?Vretberga (1960-talet] (Lena Johansson enligt GARSTEN 1971).

Skogslåglandet: Ervalla N 7 Berg 1925 (Lundman manuskript). Kila 8 Sätra (1850-talet] (Wall manuskript: äng nedanför gården) - (NORDIN 1966: Olovsparken, dikad al-asp-granskog)(†). Samlad 1896 (VÄ) och 1906 (LD). Ramnäs 9 Stora Fluken 1970-talet (B. Eriksson). Sala 10 Mergölenområdet flerstädes, tidigast IVERUS (1877). Under 1970-talet funnen vid Krackelbacken och Kullsbohällarna (E. MARKLUND 1975b) - (!) i Pinus-Brachypodium pinnatum-samhällen mellan Stampers och Mergölen 1971 (C.-G. Eriksson manuskript) och i ovanstående samhälle i Gravhagsskogen, sparsam 1978(!). Surahammar 12 Norrsjöns S-strand 1960-talet (B. Eriksson, !). I glänta i ung blandlövskog på något fuktig mark, som blivit tillgänglig genom Norrsjöns sänkning, fåtalig. Ej återfunnen under 1970-talet(!). Västerfärnebo 13 Vargbackens hassellund, några ex. 1978 (ABRAHAMSSON & WALLSTEN 1979).