En lokalgrupp på Salakalken, för övrigt sällsynt men bofast i skilda kalkområde Några få förekomster utanför dessa torde ha varit tillfällig Utbredning bestäms av edafiska förhållanden. Utbredningstyp: Kalk.
Första fynd
WALL 1852 så som P. uliginosa ("Endast funnen vid Sala mellan grufvan och staden temligen ymnigt"). Om W. här stöder sig på självsyn eller på uppgift av annan är ovisst. Först upptäckt vid Sala gruva ("Ad fodinas Salae") av Agardh (LD), okänt när, troligen ca 1810–20.
Ekologi
Troligen idiokorofyt, inhemsk i kalkklippängssamhällen, kalkhälltallskog: lokal 1–7.
Hemerofil. I anslutning till nyssnämnda, potentiellt naturliga förekomster men också i område, där sådana nu saknas, apofytisk dels i kalkpåverkad frisk- och fuktängsvegetation, dels på torra, kalkrika, euhemeroba ståndorter (gruvvarp, vägkanter m.m.). Några fynd i silikatområde (19–21); ståndorter här okända men kan förutsättas ha varit hemeroba.
Väl neutraliserad-alkalisk kalkklippmull; annan d:o (beträffande bofasta förekomster väl alltid kalkrik) ängsmull eller humusrik, euhemerob mineraljord/varp. På potentiellt naturliga ståndorter torrt, på hemeroba ibland något fuktigt. I förhållande till P. vulgaris mindre fuktighetsfördragande och har snävare pH-amplitud. Ljuskrävande.
Till lokaler utanför kalkområdet troligen tillfälligt kulturspridd obetydligt tidigare än upptäcktstillfället.
Variation
Form flore alba: Sala Gruvbackarna 1929 (Woll., VÄ, 1 exemplar).
Lokaler
Varaktiga förekomster i kalkområdet:
(a) I potentiellt naturlig vegetation:
Skogslåglandet: Sala 1 Solbohällarna (Stampers), kalkklippängsvegetation 1864 (Arboga., GB, LD) -78(!). Först publicerad härifrån av E. MARKL. (1975b). 2–3 Krackelbacken; Kullsbohällarna, samma vegetation (E. MARKL. 1975b). 4–5 Nyberg; Nybygget 1900-talets början, 1913 (Dahlg., Woll., S, VÄ) - (E. MARKL. 1975b: tall- och lärkbevuxna kalkhällmarker kring nya vattentornet).
Bergslagen: Ljusnarsberg 6 Kalkberget i Högfors 1959 (Björk. manuskript). Viker 7 Röjängen-klippan, glest tallbevuxen kalkklippäng mellan kärr och strand 1976(!).
(b) I hemerob vegetation:
Skogslåglandet: Sala 8 Gruvan början av 1800-talet (se ovan) -76(!: gammal varp vid Tistbrottet). 9 Gudmundtorp (DAHLG 1950). 10 Löjtnantsberget början av 1900-talet (Dahlg., S)(†). Ej återfunnen av ! 1978, möjligen Utgången genom igenväxning 11 †Sala hytta, ymnig 1880 (Hedbom manuskript; UPS).
Bergslagen: Grythyttan 12 Björskogsnäs 1950-talet (Lindberg)-70 (O. Eriksson). Ljusnarsberg 13 Silkesbergs gruvor, skogsväg 1963 (Björk. manuskript; UPS). Norberg 14 Stora Malmtjärns N-spets, S-vänd sluttning av kalkförande varpskärvor, lokalt tämligen riklig 1974 (MALMG. 1975: No 7; UPS). Hotad av igenväxning Viker 15 Sjöändan S-ut, igenplanterad slåttermark 1955 (I. And.) – (PERSS. 1963). 16 Vena, fuktäng 1918 (Sam., S, UPS) – (BINN. 1921). 17 Vikersvik 1876, 77 (Reut. enligt SAM. 1925; GB, UPS) -26 (Brodd., S: vid bäcken 100 m S landsvägen). 18 Älvhyttan (BINN. 1921).
Fynd i silikatområdet:
Mälarområdet: Sant Ilian 19 Gryta 1928 (Woll., VÄ, 4 kraftiga, blommande exemplar). Området nu bebyggt. Växtplatsen känd av övrigt Västeråsbotanister (nämns i W:s namn i Alv. manuskript 1). Att endast W. såg den tyder på, att den var tillfällig.
Skogslåglandet: Fellingsbro N 20 Kåfalla (Iverus 1877)†. Romfartuna N 21 Solingebäcken (Tomtabäcken) 1953 (Nordin enligt WALLD. 1955). - Inga återfynd på lokal 19–21.
