WAHLENBERG 1824 ("ad Vestmanniam ex gr. Prope Skinskatteberg"). Den avsedda lokalen sedan två gånger beskriven av HISINGER: "Emellan Aspbo och Vetterskoga är 1786; sedermera utgången genom uppodlingar" (HISINGER 1831); "fanns på 1790-talet i slogtäkter emellan Aspbo och Wetterskoga, men är genom odlingar utgången" (HISINGER 1832b). Jfr dock lokal 31.

Troligen idiokorofyt. Hemerofil. Exakta ståndortsangivelser saknas i stor utsträckning, men av den samlade bilden framgår, att växten i ett synnerligen stort antal fall koloniserat fukt- och kärrängsvegetation, utnyttjad för slåtter och viss betesgång, i regel från början uppröjd och sedermera underhållen för dessa ändamål (jämför bl.a. lokal 3, 20, 24, 25, 28 och primärlokalen ovan). Endast undantagsvis i potentiellt naturlig vegetation: kanske lokal 4, åtminstone i vår tid 9; mera ovisst 1–2, 7. 10 och några till. Oftare i det förhistoriska naturlandskapet? Kan i undantagsfall naturaliseras på euhemeroba ståndorter, nämligen på fuktig, kalkrik slig (lokal 8).

Syns vara bunden till samtidigt varaktigt fuktigt (ibland periodiskt översvämmat men aldrig långvarigt sankt), väl neutraliserat(-alkalisk), humus- och näringsrikt substrat. som kan utgöras av fuktängsmull och (mycket) grund kärr- och kärrängstorv (i fördelaktigt läge såsom i kalkkällkärret på lokal 9, något djupare kärrtorv). Underlag vanligen finjordsrikt (ofta lera). Långt fler lokaler i silikatområden än i kalkområden. Halvskugga-öppet ljus. Tål svag beskuggning från träd och buskar men går ut vid starkare igenväxning. Gynnad av sen slåtter: något betestålig (flerårig) men skadas av starkt betestryck. Växt. Individmängd olika år.

Minskning i Västmanland kan entydigt förklaras med ändrad markanvändning, bestående i de forna växtplatsernas torr-läggning, uppodling respektive igenväxning eller igenplantering osv. Nu mycket sårbar. Dess nuvarande ståndorter, som troligen nästan alltid intas av mer eller mindre labil vegetation, fordrar (såsom påpekats av NILSSON & GUSTAFSSON 1976b) vanligen viss, avsiktlig skötsel i form av behovsröjning, eventuellt sen slåtter och sent insatt, svag betning.

Recenta lokaler respektive sådana, där det är tänkbart att arten kan finnas kvar:

Skogslåglandet: Fläckebo 1 Klämsäng N om Tillingarna 1973 (B. Eriksson). Ramnäs 2 Stenhagsmyren (Källdalsmossen) mellan Stenramen och Granramen [var?], 9 ex. 1969 (A. Hässelbäck enligt ERIKSSON 1969; ERIKSSON 1972b). Ramsberg S Grönbo kronopark 1928 (Kierkegaard, OREB): 3 Hålldammens Ö-sida i f.d. slåtter- eller betesmark med björk och nu invandrande granar, 20-talet (EKHOLM 1978). 4 Nyhammar 100 m från sammanflödet av Supån och Sverkestaån, "i kanten av sumpig barrskog" 1929 (E. Welander herbarium enligt Broddesson manuskript). Sala 5 Nötbo (Iverus 1877). Uttr. "tassemarkerna mellan Järndammen och Olov Jons damm" (DAHLGREN 1958a) anspelar troligen på Iveri uppgift och grundas inte på självsyn. Västervåla 6 Bondfallet 3:1 1962 (S. Thorén).

Nedre Bergslagen: Grythyttan 7 Trakten av Västgöthyttefors, "i ett surdråg några frostbitna bladrosetter och höga, torra blomstänglar" (ECKERBOM 1945). Norberg 8 Mimergruvans sligdamm 1895–99 (SAMUELSSON 1925: nära Norbergs by) -1949 (Almquist) -55 (Hamrin) - (NORDIN 1958) -79 (E. Jacobsson: ännu kvar men börjar hotas av igenväxning). Västanfors 9 Skrikbokärret 1924 (Engstedt, ALVÈN KJN, LD, S) -38 (Folkeson, KJN. LD) – (NORDIN 1958) - (MALMGREN 1975: Fa 7: kalkkällkärr med Alnus incana-Betula- Carex appropiquata-samhällen; beträffande övriga arter – även bottenskiktet - se a.a. sid. 57–59).

Övre Bergslagen: Ljusnarsberg 10 Sanka ängar [slåtterd:o?] kring Nittälvens mynning i Ljusnaren 1868 (OLIVECRONA 1944).

Ej recenta/sannolikt ej recenta förekomster:

Mälarslätten: Kung Karl 11 Kärr mellan Da(r)nbo och Riddarlund 1872 (Hindricsson enligt SAMUELSSON 1925). Kungsåra 12 "Köpsta plåten, nunc emortuus" 1879 (A. E. Luhr enligt d:o; JOH). Skultuna S 13 Hägervallen (Tomgren enligt WALL 1852).

Skogslåglandet: Gunnilbo 14 Färna (Iverus 1877). Hallstahammar N 15 Strömossen (Åkerman och Roth enligt WALL 1852) - [1800-talet] (C. A. Thorssen, JOH). Se MALMGREN (1970 sid. 194). 16 Valstamossen 1910 (W. SAMUELSSON 1913). Se MALMGREN (1970 sid. 194). Kila 17 Kvarnbyn (BERGSTRAND 1851). 18 "äfven blifvit funnen vid Kila prestgård, ehuru sedermera förgäfves eftersökt" (d:o). 19 Sätra brunn, 1 ex. (ej samlat) 1890-talet (HENSCHEN 1957). Lillhärad 20 Skästa på Storängen (WALL 1852). Lokalen för länge sedan uppodlad Medåker N 21 Skogen S Västlandasjön [början av 1900-talet] (GARSTEN 1971). Sala 22 Kolarhagen [Kolarhagsmossen i Johanbäcksskogen?; ej sedd där av ! eller E. Marklund under 1970-talet] (DAHLGREN 1923). 23 Nära Prästgården vid Sala- Gysingebanan [egendomlig angivelse!] (DAHLGREN 1923). 24 V om Sandviken 1922–23 (NÄSMARK 1960: cirka 12 ex. "på en naturäng som slagits") -29 (Wollert, VÄ: kärräng). (Näsmarks fyndår meddelat mig av Dahlgren i brev 1973.) Nu skogbevuxen lokal ! 25 Stamperstorpet 1835 (Sillén enligt HARTMANS flora 1838; LD, 1 ex.) -58 (okänd, UPSV) - (BÅÅTH-HOLMBERG 1904: i skogsängen) -09 (G. Siren, UPS). Enligt DAHLGREN (1911) "numera utgången". 26 Svepnäs (Hammarstedt enligt LÉNSTRÖM 1888) -1919 (K. Hedbom, UPS: sumpig skogsäng). "--- där jag aldrig lyckades finna den" [cirka 1922–23] (NÄSMARK 1960). Västervåla 27 Stabäck (C. H. Johansson enligt WALL 1852); säkerligen = Engelsberg 1848 (C. H. Johansson enligt SAMUELSSON 1925; JOH) respektive [1800-talets mitt] (P. A. Timm, TIMM). Västerfärnebo 28 Starrkärret "några hundra meter söder om rågången mot Dalarna", "ett nyligen afdikadt och såsom betesslätt omvandlat kärr" 1912 (W. SAMUELSSON 1913).

Nedre Bergslagen: Nora N 29 Mellan Sund och Christinelund (Hamnström enligt WALL respektive GELLERSTEDT 1852) -54 (Hamnström, LD) -1855 (J. Zachrisson, LD). Samma lokal avses förmodligen av ÖMAN (1853) med Norasjöns S-strand, "det enda stället, hvarest Sceptrum Carolinum (kungsspira) inom orten finnes växande". Norberg 30 Kärrgruvan 1898 (Hj. Sylven, LD). Skinnskatteberg 31 Aspbo 1900 (Svedberg respektive V. Samuelsson enligt SAMUELSSON 1925; SBG). Förgäves sökt 1974 av ! Ingen passande ståndort tycks återstå. 32 Mellan Aspbo och Vetterskoga 1780–90-talet (se ovan). 33 Nära Flytens gård vid Flytsmossen 1904 (E. Flytström, GAR). Allt nu torrlagt och skogbevuxet(!). 34 Meling (C. H. Johansson enligt WALL 1852).