29; tämligen sällsynt: två lokaler på Mälarslätten, elva i Skogslåglandet, sexton i Bergslagen Härdig i hela området, också på Mälarslätten (jfr lokal 2). Den ojämna fördelningen kan ha odling historiska orsaker (se nedan). Utbredningstyp: N1 (pU).
Första fynd
HARTM. flora 1864 (lokal 26). Ohlssons manuskript 1863 (lokal 20).
Ekologi
Epökofyt. Mesohemerob, frisk, öppen-något skuggad, betad ängsvegetation: lokal 4, 7, 23. D:o, något fuktig lövgläntvegetation: 2. Euhemerob ängsvegetation: 10, 12, 25, 26. Vägkanter: 8, 22. Alltid mer eller mindre nära gammal bebyggelse.
Frisk-tämligen torr (sällsynt svagt genomsilad) mull; d:o humusrik-mullartad, euhemerob mineraljord. Tämligen eutrof men underlag ej nödvändigtvis lerrikt. Blommar understundom, t.ex. på 2, 26, och bildar frön, som jag dock aldrig sett matade. Undveks av betesdjuren på 4, 23. Enligt markägarens uppgift också på 7.
Ergasiofygofyt. Gammal krydd- och medicinalväxt. I Sverige särskilt mot boskapssjukdomar (LILJEBLAD 1792, Svensk botanik 1809, m.fl.). Möjligen införd under medeltiden, i allmänt bruk nog först under 1600-talet "Stäkern" troligen denna art hos BARCH. (1772), som i så fall är den förste att omnämna den från Västmanland: "i trädgården wid Hallstabergs Rusthåll i Frögärde-by", använd av Anders Matssons hustru mot boskapskrämpor (Björk).
Dess förkärlek för skogstrakter (också i andra svenska landskap) enligt JULIN (1961) en följd av större odlingsfrekvens i sådana områden, där boskapsdrift dominerat jordbruket.
Kom liksom Myrrhis odorata ur modet på 1800-talet " Fordom odlad" (NEUMAN 1901). Därmed gammal som vildväxande, på de flesta lokaler väl minst 50–100-årig. En gång rotad mycket konkurrenskraftig, tillväxer vegetativt till ibland omfattande bestånd, t.ex. 2, 23, 26.
Gammalt material, kvarodlat som prydnad i rabatt, har jag sett vid gammelstugan i Halvarsviken (Västervåla) 1977.
Lokaler
Mälarslätten: Kung Karl 1 Lustigtorpet 1918 (K. Joh. enligt SAM. 1925)(†). Västerås S 2 Djäkneberget bakom Djäknebergsskolan 1943 (Alv. manuskript) - (WALLD. 1955: några exemplar) -78(!: stort, sparsamt blommande bestånd under den Östra bergroten, något fuktig mark).
Skogslåglandet: Gunnilbo 3 Mellan Östlunda och Gunnilbo byar (Sved. enligt SAM. 1925). Hallstahammar N 4 Norrtorpet 350 m NÖ-ut, betad brynhage, tämligen riklig kring block (MALMG. 1970). Hed 5 Bysala 1899 (Sved. enligt SAM. 1925; SBG). Kila 6 Sätra brunn (THULIN 1916)†. 7 Västanbäck N-ut i stenig hagmark, före 1970-talet(!)†. Enligt uppgift av markägaren utrotad med ogräsmedel. Möklinta 8 Hillarsbo, vägkorsningen vid byn (Almq.). Ramsberg S 9 Grimsö (Sved. enligt SAM. 1925). Surahammar 10 Uggelbo, tomtgränsen vid tillfarten, sparsam 1975(!). Västerfärnebo 11 Allmansäng 1950 (Loh. manuskript). 12 Nystnäs, riklig i väglövbryn 1978(!). Västra Skedevi 13 Spabo V-ut 1956 (Ham.).
Nedre Bergslagen: Guldsmedshyttan 14 Mellan Storå och Guldsmedshyttan 1918 (K. Joh. enligt SAM. 1925). Järnboås 15–16 Hultatorp; Yxsjön (BINN. 1921). Linde N 17 Siggeboda 1888 (Bore, S). Norberg 18 Ingolsbenning 1958 (NORDIN 1959). 19 Olofsfors (E. Lind enligt d:o). Ramsberg N 2 0 Håkansboda 1863 (Ohlsson enligt SAM. 1925). Skinnskatteberg 21 Baggbro 1912 (Sved. enligt SAM. 1925). 22 Godkärra, vägkälet 1912 (d:o; S). Västanfors 23 Bengtsgården, stort bestånd i frisk betesmark 1975(!).
Övre Bergslagen: Hällefors 24 Gillershöjden 1955 (Ham.). Ljusnarsberg 25 Norra Finnfall, gårdsbacke + åkerkant 1965 (Björk. manuskript). 26 Nära Stjärnfors bruk (stud. Ad. Mörner enligt ovan) -76(!: Bredsjöbäck, 2 rikliga bestånd invid landsvägen). 27–29 Övre Fäbobacken;·S. Kölsjötjärn; Östra Älvhöjden (LIND. 1960).