Ett fåtal fynd i Mälarområdet., efter sekelskiftet blott två (1905, 1956). Följande ej artbestämda: Arboga "Flerstädes på åkrar omkring staden" (1860–80-talet] (Anonymus manuskript). Brattberget, utanför Köpingstullen (Bergmanson och Tärnlund enligt SAMUELSSON 1925). Gjuteriet N banan [1800-talets slut] (Tärnlund enligt SAMUELSSON 1925), ungefär = "utanför Jäderstullen" 1864 (Hindricsson enligt d:o). Frösshammar 1956 (Almquist). Irsta-Kärr-trakten (TROILIUS 1860 s. 23). Västerås Emaus 1843 (G. E. Ahlm enligt SAMUELSSON 1925; lokalen publicerad även av Wall hos FRIES 1844). "Nära Vesterås flerstädes såsom på Rigärdet bredvid landsvägen mellan Johannislund och Gideonsberg ymnig så ofta åkern är besådd; nedanför Berndts borg på åkrar bredvid landsvägen; utanför vestra tullen etc." (WALL 1852). Karlslund (Iverus 1877). Oxbacken (TROILIUS 1860).
Ekologi
Efemerofyt. Xenofyt. Ger alltså intryck av att ha kommit in med orent sädesfrö; kunde möjligen också under några år leva kvar på samma plats. Sannolikt neofyt. Båda typerna starkt värmekrävande, funna huvudsakligen S om Mälaren (mest vid och nära kusterna och inom kalkområdet). Att den tidigt upphörde att invandra i Västmanland torde ha berott på förbättrad frörensning.
Lokaler
Subsp. hederifolia: Arboga Epidemisjukhuset 1905 (Garsten, GAR; det. Ö. Nilsson 1977). Motsvarar hos NORDENSTAM & NILSSON (1969) närmast den intermediära typen C.
Subsp. lucorum Klett & Richter (V. sublobara): Kärrbo prin????sta vid spannmålsboden 1882 (A. E. Luhr. JOH; det. Ö. Nilsson 1978; publicerad som kollektivarten av SAMUELSSON 1925). I fråga om bladform lik både denna och föregående underart. Stark hårighet, särskilt å bladskaften, vägledning vid bestämning. Västerås En prick inom Västerås stad, grundad å okänt belägg, på karta i NORDENSTAM & NILSSON (1969).