Cirka 70 lokaler i Mälarområdet; en (reliktisk) lokalgrupp i Salas kalkområde och en (d:o?) ströförekomst tillsammans med hassel i Västerfärnebo (Skogslåglandet); tre gamla (reliktiska eller sent kulturspridda) förekomster i Nedre Bergslagen: två i kalkområden, en antingen vid kalkbrott eller i dåvararande, SÖ-vänd slåtteräng med hassel och lind (lokal 9). Numera oviss i Bergslagen. Utpräglat sydlig, värmekrävande art. Utbredningstyp: S10.
Första fynd
POST 1844 (Munktorp S: Lindön; Kungs-Barkarö: Barkarö).
Ekologi
Idiokorofyt. Begränsat hemerofil. Ursprunglig i samma miljö som bl.a. C. latifolia. Fortfarande sparsam i vissa fragment av potentiellt naturlig, frisk-måttligt torr, ej starkt sluten ängsädellövskog.
Som apofyt i hemerob d:o, t.ex. park-, gårds- och haglundar, hasseldungar, omgivning av lundstigar, lundbryn, lövalléer; eller, i anslutning härtill, i svagt skuggade-helt solöppna slänter, skärningar, renar och på andra euhemeroba ståndorter. Några få förekomster växer tillsammans med oädla lignoser, t.ex. Ängsö: Sjöslätten, vägren med körsbärssnår(!).
Frisk-måttligt torr, välutbildad mull, huvudsakligen eller till en del bildad av lövforna från ädla lövträd/hassel, undantagsvis andra lövträd och -buskar. Nästan alla förekomster på finjordsrika jordarter (lera); följer dock av den främst temperaturklimatiskt betingade bundenheten till lågområdet. Undviker uppenbart starkt sluten skogsvegetation och söker sig till avsnitt i sådan, där kulturen skapat bättre ljusförhållanden. (Skugga-)halvskugga-lätt skugga(-Öppet ljus). Beteskänslig.
Genom bebyggelse utgången på några länge kända lokaler kring Västerås; genom överbetn. i Arboga: Källängen 1860–80-talet (Anonymus manuskript) -början 1900-talet (Svedberg; GARSTEN 1971). Kung Karl: Reutersbergs naturreservat 1860–70-talet (Bergmanson enligt SAMUELSSON 1925) -1951 (Hamrin) m.m. Eljest på många lokaler, där den varit känd i 30–50 år och mer, ännu kvarlevande (också på flertalet 1800-talslokaler inom Mälarområdet). Lokalt ofta riklig; rikligast i och kring Johannisbergs parklundar och alléer i Lundby och på Åholmen i Rytterne (i ekgläntor och längs parkgångar).
Variation
Form flore alba: Kungsåra Sundängen, 1 ex. 1977(!). Lundby Johannisberg i parken 1925 (Wollert, VÄ) -70-talet(!: riklig kring gården tillsammans med normalformen). Rytterne Stora Ekeby vid gården, almdunge, 10-talet 1977(!). Åholmen 1910 (T. Krok, S) -77(!: bland normalformen spridda exemplar på minst fyra ställen kring bebyggda områden). Sala Gruvan 1905 (DAHLGREN 1911; UPS). Västerås-Barkarö Mellan Enhagen och Ekbacken, bäckbrinken, 1 ex. med normalformen 1977(!).
Lokaler
Nordligaste lokaler i Mälarområdet (i skarven till Mälarslätten): Björksta 1 Broby S-ut, hassellund i Sagåns brink 1976(!). 2 Hanvad [troligen samma slags ståndort] 1952 (Hylander). Sankt Ilian 3 Hovdestalund (TROILIUS 1860) – (SYLVEN 1931: i lövängsrester vid den nya kyrkogården) -77(!: lunden NV kyrkogården, flertalig.).
Skogslåglandet: Sala 4 Gruvan [i vid mening] (BERGSTRAND 1851) – (LÉNSTRÖM 1888) - (DAHLGREN 1911) – (DAHLGREN 1923: Strå kalkbrott) -20 (Wollert, VÄ: nära vägen Nyberg-Stampers) - (E. MARKLUND 1975b: Nybergs hage S Gravhagen, "rikare lundvegetation"). 5 Kalkbacken [1950-talet?] (Almquist). 6 Nybygget (DAHLGREN 1911) -17 (id., S) - (E. MARKLUND 1975b: hassellund S nya vattentornet). Västerfärnebo 7 Örsingsbo, tillsammans med hassel 1950 (LOHAMMAR 1951).
Nedre Bergslagen: Grythyttan 8 Björskogsnäs 1882 (D. Johansson enligt SAMUELSSON 1925) - (ZACHAU 1926). Tycks utgången. Västanfors 9 Högbyn [i hasselänget eller vid kalkbrottet] (WALL 1852)†. Varför borta? Viker 10 Älvhyttan 1923 (K. Holm, LD)(†).
[Felaktig är kanske WALLS (1852) andra bergslagslokaler efter okänd sagesman, "Grythyttan vid vägen till Stentry". Aldrig återfunnen. Troligen sammanblandning med C. rapunculoides, som av gammalt har en lokalgrupp här men som vid 1800-talets mitt som art ännu var nästan okänd i V. Bergslagen.]
