Gränsdragningen mellan hybrid och rena arter vållar problem. Hybrider i Euphrasia har ofta fullgod fertilitet, och återkorsning och introgression äger bevisligen rum. Det existerar alltså inte tre kategorier; ofta blir det en omdömesfråga, huruvida man skall kalla en planta hybrid eller "ren art". Ett speciellt problem utgör de täthåriga stricta-formerna, som är så framträdande i Västmanland. Sådana har ofta kallats E. brevipila x curta. De kan mycket väl tänkas ha framgått ur hybridkombinationer, men som de nu förekommer i blandpopulationer med andra typer av stricta oberoende av nemorosas närvaro, har de här förts till stricta. Lindman bedömde variationen på samma sätt. Han kallade de håriga plantorna E. brevipila var. reuteri. (Th. Karlsson)
Vad ovan sagts beträffande utbredning och ekologi hos E. nemorosa gäller (tills vidare) också de hybridogena typerna.
Lokaler
Mälarslätten: Irsta 1 Björnön SÖ stugan 1924 (Nannfeldt, LD, UPS). Kung Karl 2 Kungsör 1851 (Lönnroth, UPS). Köping 3 Husta 1897 (Wassberg, UPS). Munktorp S 4 Rabo 1897 (d:o). Tortuna 5 Häpplinge, betesfält 1952 (Almquist, UPS).
Skogslåglandet: Ervalla N 6–7 Järle torvfabrik; Tingstorpet, vägkant 1956 (Almquist, UPS). 8 Hed s:n 1910 (G. Rönn, S). Kumla 90 Tärna station. åkerväg 1950 (Almquist UPS). Sala 10–11 "Sala" 1910, 1919 (R. Westerlund respektive Danielsson. S).
Nedre Bergslagen: Järnboås 12 Nyhyttan 1929 (U. Tilly, S). 13 Ställbergstorpet, betesmark 1948 (Binning, GB). Nora N 14 Nora [stad] 1923 (K. Holm, LD). Skinnskatteberg 15–16 Sillbo vägkant; Uttersberg, grustagsbotten + omgivande vägkanter; 1975(!, UPS).
Övre Bergslagen: Hällefors 17 Jordbron [1923] (G. Täckholm S). Ljusnarsberg 18 Nya Kopparberg 1897 (Wassberg, S).