Allmän-tämligen allmän i Mälaren, Arbogaån, Hjälmarekanals vattensystem samt S. Kolbäcksån och S. Svartån. På Mälarslätten f.ö. spridd, liksom lokalt i nedre och Ö. Skogslåglandet. Några bofasta förekomster vid eutrofa vatten i kulturområden i Bergslagen. Knuten till eutrof omgivning, varvid utbredningen ännu ger en antydan om forna odlingscentra vid städer, större gårdar m.m. Svensk utbredning sydlig (till S. Dalarna); i Västmanland sannolikt härdig i ungefär samma omfattning som Iris pseudacorus (spridning ofullbordad). Utbredningstyp: pS2
Första fynd
LOHMAN 1737 så som Kalmus (Arboga: omkring staden).
Ekologi
Agriofyt. Ekologi lik Iris pseudacorus', både i potentiellt naturlig och hemerob omgivning Acorus dock ej i alkärr, beroende på större ljuskrav. Viss anhopning till kvarvarande smådammar (branddammar, uttorkande pölar i närheten av byar m.m.), från början utplanterad. Vittnesbörd om sådan odling hos LITTMARCK (1816), som själv anlade Acorus-kultur runt den av honom byggda Valstasjön: "Alla vallar böra planteras med calmus, som sammanbinder, och betydligt bevarar dem från förskärningar, vågor och käle." - Betas ej.
Ergasiofygofyt. Införd i Europa under 1550-talet (REINHARDT 1911, m.fl.), till Sverige under 1600-talet Tidigt naturaliserad på skilda håll, också i Västmanland. Före WALLS flora (1852), enligt vilken den inom områdets S. del förekom "flerstädes", nämnd (förutom av LOHMAN) från Arbogaån och trakten av Ervalla kyrka av HISINGER (1823), från Dyltaån av HAMN. (1842) och Köping: Hedströmmen (POST 1844). Alla ursprungliga spridningshärdar åldriga. Knappast nyinplanterad efter 1800-talets mitt. Sedan dess ökad i Mälaren och nedströms gamla förekomster i vattendrag och stora diken. Triploid i Sverige; sprids endast vegetativt, varför dess kolonisation av helt nya trakter, särskilt i N, torde komma att förlöpa mycket långsamt. Stora bestånd vanliga.
Om tillståndet på några under 1800-talet anförda by-och gårdslokalerna kan berättas: Runt Valstadammen (se ovan) ännu riklig (MALMGREN 1970). Inom Gotö by i Västerås-Barkarö (WALL 1852) - (WALLDÉN 1956a) överschaktad omkring 1970 tillsammans med Inula helenium; kvar i källvattnad kärrpöl i hage NV byn 1977(!). I Kungsbyn i Kungsåra (1878–82, Hj. Karlsson enligt SAMUELSSON 1923a) kvar runt branddamm + i pöl nära gamla landsvägen 1970-talet(!).
Lokaler
Utposter:
Skogslåglandet: Fellingsbro N 1 Bråten 1950-talet (Hamrin)-77(!: källdamm). Karbenning 2 Högfors herrgård, "uppåt ån" [1950-talet] (Almquist). Linde S 3 Dalkarlshyttan (Almquist). 4 Stackerud, kring bydammen 1978(!).
Nedre Bergslagen: Nora N 5 Born vid ån (P. Larsson enligt SAMUELSSON 1923a). 6 Hagbyån vid staden 1948 (Walldén). 7 Norasjön vid staden 1890 (Göthlin enligt SAMUELSSON 1923a; LD) -1910 (M. Hambraeus, S) -76(!). Skinnskatteberg 8 Storsjön (EK m.fl. 1968). 9 Övre Vättern (EK m.fl. 1968) -75(!: Sundet, lerig betesstrand, större bestånd).
Övre Bergslagen: Hjulsjö 10 Jönshyttan 1958 (Lindberg).
